Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Jobb & Karriär

Studie: Fler med utländsk bakgrund studerar vidare

”För många är utbildning något värdefullt, dyrt och ouppnåeligt i hemländerna. Jag kommer från en bakgrund där vi inte tar sådant för givet”, säger Diana Zadius som studerar juridik vid Uppsala universitet.
”För många är utbildning något värdefullt, dyrt och ouppnåeligt i hemländerna. Jag kommer från en bakgrund där vi inte tar sådant för givet”, säger Diana Zadius som studerar juridik vid Uppsala universitet. Foto: Lotta Härdelin

Personer med utländsk bakgrund har länge varit underrepresenterade bland studenter på högskolor och universitet i Sverige, men de senaste åren har statistiken vänt. Fler och fler inom denna grupp väljer att studera vidare och drar nu ifrån dem med svensk bakgrund. 

– För många är utbildning något värdefullt, dyrt och ouppnåeligt i hemländerna. Jag kommer från en bakgrund där vi inte tar sådant för givet, säger Diana Zadius som studerar juridik vid Uppsala universitet. 

Det är i en studie från UKÄ (Universitetskanslersämbetet) som man har undersökt kopplingen mellan social bakgrund och högre utbildning. Studien visar bland annat att en underrepresenterad grupp bland dem som väljer att studera vidare på högskola eller universitet efter gymnasiet fortfarande är barn till lågutbildade föräldrar. Men för en grupp, som länge varit underrepresenterad på svenska lärosäten, har statistiken vänt de senaste åren. Det gäller personer med utländsk bakgrund – alltså första- eller andra generationens invandrare. 

Enligt rapporten från UKÄ är det rent procentuellt fler personer med utländsk bakgrund som väljer att studera vidare efter gymnasiet, jämfört med personer som är födda i Sverige och har två svenskfödda föräldrar. 

– Den här gruppen har verkligen kommit ikapp de andra. Det är en positiv nyhet, säger Fredrik Svensson som skrivit rapporten för UKÄ. 

Ökningen har skett från att årskullar födda i mitten av 1980-talet inlett sina studier på högskolor och universitet.

Vad som har orsakat ökning de senaste åren kan studien från UKÄ inte visa, men juriststudenten Diana Zadius tror att många personer med utländskt påbrå värdesätter utbildning och demokrati på ett särskilt sätt. 

Diana är 22 år och kom till Sverige när hon var 4 år då hennes familj flydde från Kurdistan. I dag studerar hon juristprogrammet vid Uppsala universitet och för henne har det alltid varit en självklarhet att studera vidare efter gymnasiet. 

– Min familjs värdegrund har alltid varit utbildning, utbildning, utbildning.

Enligt Diana har hennes egna föräldrar, som båda är uppväxta i Kurdistan, aldrig haft samma möjlighet att studera. Detta har gjort att både hon och hennes syskon värdesatt utbildning.

Även om man är född i Sverige är chansen sämre än för en etnisk svensk.

– För många är utbildning något värdefullt, dyrt och ouppnåeligt i hemländerna. Jag kommer från en bakgrund där vi inte tar sådant för givet och därför har man en helt annan syn på utbildning, säger hon. 

– Jag tror att de med svensk bakgrund tar demokrati och utbildning för givet. Det finns en kontrast där.

Diana, som är politiskt aktiv inom Centerpartiet i Uppsala,  hoppas att i framtiden kunna använda sin utbildning som jurist i en roll som politiker. 

– Mina föräldrar har alltid sagt att jag ska ha en utbildning även om det är politik jag vill hålla på med. Det ger mer tyngd.

Dessutom ser hon utbildningen som ett extra skydd på en osäker arbetsmarknad. 

– Det har ju framkommit att det är svårare för folk med utländskt påbrå att få ett jobb. Även om man är född i Sverige är chansen sämre än för en etnisk svensk. Det alltid en osäkerhet och därför är utbildning viktigt. 

Om Diana i framtiden får egna barn kommer de få samma värderingar med sig som hon fått av sina föräldrar. 

– Det här har präglat mig under hela min uppväxt. Trots att jag är uppvuxen i Sverige och har svenska vänner är detta inpräntat i mig. Jag kommer vara på mina barn precis som mina föräldrar har varit. 

 

Fakta:Övergången till högre studier i olika grupper

Andel (respektive antal) födda 1991 med fullständiga gymnasiebetyg som påbörjat svensk högskoleutbildning senast vid 25 års ålder. Före födelseåren runt mitten på 80-talet hade personer med utländsk bakgrund lägre övergång till högre studier. Men baserat på de senaste uppföljningsbara kohorterna har de med utländsk bakgrund passerat de med svensk bakgrund i övergången till högskolan.

 

• Inrikes född med två inrikes födda föräldrar: 50 % (38.603 personer)

• Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder: 51 % (4.667 personer)

• Inrikes född med två utrikes födda föräldrar: 59 % (3.593 personer)

• Utrikes född: 55 % (3.677 personer)

 

Källa: UKÄ 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.