Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-22 13:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/jobb-karriar/tjansteman-och-arbetare-far-olika-mycket-fortbildning/

Jobb & Karriär

Tjänstemän och arbetare får olika mycket fortbildning

Foto: Erik G Svensson

Facken kräver att företagen satsar mer på utbildning. LO-yrken får minst personalutbildning. Men utbildningen är mer individualiserad för tjänstemän medan det finns tydligare ramar och regler i arbetarkollektiv, visar en ny studie.

– Specialister och tjänstemän måste uppfinna sig själva i större utsträckning, säger Anna Hedenus vid Göteborgs universitet, som medverkat till studien.

Rätta artikel

Digitaliseringen för med sig en snabbt förändrande arbetsmarknad. Det gäller för anställda att hänga med i utvecklingen och anpassa sig efter marknadens nya villkor, och för det krävs fortbildning. Men fackförbunden är missnöjda med hur företagen sköter kompetensförsörjningen.

Enligt TCO, som organiserar 14 fackförbund, är kompetensutveckling den stora frågan för deras medlemmar.

– Näringslivet står inför ett stort kompetensglapp och det finns brist på strategiskt tänk kring kompetensutveckling. Många företag tror att man ska få tag på rätt kompetens genom nyrekrytering i stället för att fortbilda befintlig personal som redan kan verksamheten, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.

Samtidigt varierar möjligheterna till kompetensutveckling mellan olika yrkesgrupper. Andelen tjänstemän och akademiker som deltar i personalutbildningar har alltid varit högre än arbetare. Minst fortbildning är det inom LO-jobb, enligt SCB:s statistik.

Men en ny studie som görs av forskare från Sverige, Norge, Finland och Danmark, tyder på att det kan vara skillnad på hur utbildningen ges till tjänstemän och arbetare.

– Tjänstemännen uttryckte en viss frustration över att det inte gavs samma organiserade former för kompetensutveckling, säger Anna Hedenus, forskare i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, som medverkat till studien.

Studien baserar sig på intervjuer med arbetare och tjänstemän på två stora svenska industriföretag. Den visar att tjänstemännen i större utsträckning själva förväntas ta ansvar för sin egen fortbildning, medan företagen har en mer organiserad kompetensutveckling för arbetare.

– Eftersom tjänstemän jobbar med innovationer och framåtblickande strategiskt arbete och i och med att digitaliseringen förändrar arbetsförhållandena så pass fort så blir det svårt att förutse vilken kompetensförsörjning som kommer behövas i framtiden, säger Anna Hedenus.

Det underbyggs av en undersökning från TCO som visar att medelålders tjänstemän oroar sig mest över att de inte får tillräcklig kompetensutveckling för att följa med utvecklingen inom sitt yrke eller bransch.

Arbetare är den grupp som har drabbats värst av digitaliseringens förändringar vilket ställer krav på fortbildning för att hålla sig uppdaterad. Men LO-ekonomen Thomas Carlén hänvisar till statistiken som visar att arbetare trots det får minst personalutbildning.

Thomas Carlén, ekonom på LO. Foto: Pressbild.

– I och med digitaliseringen upplever kanske tjänstemännen i dag lite mer av den utmaning som arbetarna har levt med under en längre tid. Nämligen att automatisering kan ske bland tjänstemännen och inte bara genom nya robotar på fabriksgolvet, säger han.

I studien framgår att utvecklingen kräver mer anpassningsbar personal.

– Det blir mindre viktigt att ha rätt kompetens från början och i stället är det viktigare att ha lätt för att lära, säger Anna Hedenus vid Göteborgs universitet.

Även i den politiska debatten om las har kompetensutveckling blivit en het fråga som delvis har splittrat facken. Frågan handlar om huruvida anställningsskyddet i större utsträckning än innan ska bygga på kompetens.

Anna Hedenus, forskare i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Foto: Pressbild

– Vill arbetsgivarna att anställningstryggheten ska förändras till förmån för kompetensbedömning, och ska politiken vara trovärdig i det, måste kompetensutvecklingen vara en nyckelfaktor i framtidens anställningstrygghet när arbetsmarknaden förändras, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.

Läs mer: LO-fack beredda att lätta på las