Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-27 06:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/jobbexpert-satsningen-borde-gjorts-tidigare/

EKONOMI

Jobbexpert: Satsningen borde gjorts tidigare

Anders Forslund konstaterar att Arbetsförmedlingen de senaste åren i princip ”tömt vartenda öre av för anslagen”.
Anders Forslund konstaterar att Arbetsförmedlingen de senaste åren i princip ”tömt vartenda öre av för anslagen”. Foto: Thomas Karlsson

Regeringens föreslagna jobbsatsningar är välkomna, men Anders Forslund, professor på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), är förvånad över att man inte gjort mer tidigare under krisen.

– Det är inte rocket science, man vet vad som fungerar.

Arbetsförmedlingen föreslås i regeringens budget att få förstärkt förvaltningsresurs, det vill säga anställa mer personal, till ett värde av drygt 500 miljoner kronor 2022.

– Det är möjligt att det ändå är för lite att bryta en trend där man fått allt svårare att klara sig på förvaltningsmedlen, säger Forslund som konstaterar att Arbetsförmedlingen de senaste åren i princip ”tömt vartenda öre av för anslagen”.

Satsningen är ändå helt tydligt ett bra område att lägga pengar på, enligt Forslund.

– Det finns en hel del forskning som entydigt pekar på att en av de saker som är effektivt i att bryta långsiktig arbetslöshet är hög personaltäthet. Man behöver gott om tid att handlägga ärenden, säger han.

Regeringen satsar även mer pengar på extratjänster och introduktionsjobb. En extratjänst är ett jobb hos en arbetsgivare inom välfärden, offentlig, kulturell eller ideell sektor. Ett introduktionsjobb är ett jobb hos en privat eller offentlig arbetsgivare, där den som anställer får ett bidrag till lönen. Bägge jobben kan vara antingen en tillsvidareanställning eller en tidsbegränsad anställning

– Extratjänster finns det inga utvärderingar av. Generellt vet man från forskning av subventionerade anställningar är till god hjälp för personer långt utanför arbetsmarknaden, men då handlar det om att man subventionerar anställningar på ordinarie tjänster. Extratjänster är tänkta att ligga vid sidan av ordinariejobb, så jag vet inte om de är lika effektiva.

”Jag tycker man borde gjort mer tidigare och lagt mer resurser på att motverka långtidsarbetslösheten”, säger forskaren Anders Forslund.
”Jag tycker man borde gjort mer tidigare och lagt mer resurser på att motverka långtidsarbetslösheten”, säger forskaren Anders Forslund. Foto: Beatrice Lundborg

Även om regeringens budgetanslag till förmån för arbetsmarknaden är positiva, är Forslund förvånad över att det inte gjorts mer tidigare.

– Budgetmedlen för 2020 och 2021 visar inte på stora satsningar. Jag tycker man borde gjort mer tidigare och lagt mer resurser på att motverka långtidsarbetslösheten. Det är underligt att budgeten för arbetsförmedlingen legat nästan oförändrad under de här två krisåren, menar Anders Forslund.

Antalet långtidsarbetslösa har stigit med närmare 20 procent sedan 2019. Drygt var tredje arbetslös, cirka 180 000, definieras som långtidsarbetslös.

Forslund konstaterar att det bästa förstås för de långtidsarbetslösa är en konjunkturuppgång.

– Det är svårt att göra mycket när det är svårt att få jobb för alla, men visst är det bra att i så stor utsträckning som möjligt förhindra att folk kommer långt från arbetsmarknaden.

Han jämför regeringens aviserade planer med satsningarna som gjordes 2010 efter finanskrisen.

– De känns mer ambitiösa än sånt som gjorts för att komma åt arbetslöshetsproblematiken under den här krisperioden.

Men en stor, och potentiellt viktigt, skillnad är att man denna gång satsat mycket för att folk ska kunna behålla sina jobb. Men effekterna av det återstår att se.

– Det finns en hel del insatser som gjorts som man inte vet något om effekterna av för man inte gjort det tidigare. Här har vi som forskare en del att stå i. Man kan ha säkerställt att folk inte blev av med jobben, men kan man ha låst in människor i verksamheter som kommer dö? Man vet väldigt lite om de långsiktiga konsekvenserna på rörligheten på arbetsmarknaden och produktivitet, säger Anders Forslund.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt