Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Jobbsökande rädda för diskriminering

Varannan arbetsgivare bedöms diskriminera jobbsökande. Allra störst risk för diskriminering löper arbetssökande med psykisk funktionsnedsättning, följt av dem som bär kläder med religiös koppling.

Det visar en ny undersökning av fackförbundet Unionen som med Kantar Sifos hjälp hämtat in svar från 3.000 slumpvis utvalda privatanställda tjänstemän.

– Nästan hälften svarar att de tror att deras arbetsgivare riskerar att diskriminera jobbsökande, det är helt oacceptabelt, säger Unionens 2:e vice ordförande Marina Åman.

Den svenska diskrimineringslagen förbjuder diskriminering relaterad till etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, kön, könsöverskridande identitet eller ålder. Enligt lagen ska alla arbetsgivare vidta aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter.

Trots det tror, enligt Unionens nya mångfaldsundersökning, nästan hälften av Sveriges privatanställda tjänstemän att någon av dessa diskrimineringsgrunder, eller föräldraledighet, ses som en nackdel för en arbetssökande då en arbetsgivare står inför ett val mellan personer med likvärdiga meriter. Särskilt övertygade om detta är de tillfrågade som själva är chefer.

28 procent av de svarande tror att en psykisk funktionsnedsättning är en nackdel, vilket enligt Unionen bekräftas av en tidigare rapport från Nationell Samverkan för psykisk hälsa, där en av fyra chefer inte skulle anställa någon med psykisk ohälsa.

En av sex tror att kläder med religiös koppling ligger den arbetssökande i fatet. Och en av sju befarar att ålder över 55 år eller fysisk funktionsnedsättning ses som ett minus i kanten.

Bara 37 procent av de tillfrågade privattjänstemännen vittnade om ett aktivt mångfaldsarbete på deras arbetsplats. Över lag tycks medvetenheten vara påtagligt större på företag med fler än 500 anställda.

Tre av tio av de som svarat i undersökningen anser sig inte kunna svara ja på frågan om de på arbetsplatsen uppmuntras att tala om ifall de upplever sig diskriminerade eller trakasserade i jobbet. 18 procent har det senaste året känt sig diskriminerade eller trakasserade på jobbet en eller flera gånger. Oftast i samband med ålder eller kön, betydligt fler kvinnor har känt sig utsatta. Särskilt påtagliga är problemen inom it/telekom och konsult- och finansbranscherna.

– Bedöms inte alla jobbsökande utifrån sina kvalifikationer riskerar arbetsgivarna att gå miste om värdefull kompetens, påpekar Marina Åman, och för fram mångfalden som en agent för dynamik och större affärsnytta:

– Under rätt förutsättningar kan mångfalden leda till ökad lönsamhet, genom stärkt innovationskraft och ökad trivsel. Men för att mångfalden ska kunna utveckla sin potential krävs ett medvetet inkluderande ledarskap.

Eftersom diskriminering ofta sker omedvetet efterlyser Unionen att alla som deltar i personalrekrytering ges utbildning i att anställa utifrån kompetens, fria från diskriminering.

Unionens mångfaldsundersökning bekräftar att arbetsplatser med ett aktivt mångfaldsarbete också har en lägre risk för diskriminering vid rekrytering. Men det räcker inte att bara anta en policy, understryker Marina Åman.

– Det krävs att ledningen är väldigt tydlig, och att man för ut tänket till alla medarbetare. Särskilt de chefer som sysslar med anställningar.

Mångfaldsundersökningen har genomförts av Kantar Sifo på uppdrag av Unionen. 3 000 slumpmässigt utvalda privatanställda tjänstemän har svarat.

Fakta. Mer om Unionens mångfaldsundersökning 2017:

Särskilt stark var upplevelsen av risk för diskriminering vid rekrytering i Västerbotten, 55 procent, och Skaraborg/väst, 53 procent. Lägst var den i Värmland, 40 procent, och Bergslagen, 41 procent. Stockholm hamnade på 44 procent.

Branschmässigt bedöms risken för diskriminerande rekryteringar vara störst bland de anställda inom service och tjänster, 57 procent, samt transport och logistik, 56 procent. Lägst inom medier och kommunikation, 36 procent, samt organisationer och föreningar, 41 procent.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.