Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Johan Schück: Bankerna utpekas som sårbara till följd av deras höga exponering mot bostadsmarknaden

Tre frågor om Riksbankens finansiella stabilitetsrapport till DN:s samhällsekonomiske krönikör Johan Schück:

Hur ser Riksbanken på de finansiella riskerna?

1

Hushållens höga och växande skuldsättning är, enligt Riksbanken, den största risken för Sveriges ekonomi. Den hänger nära samman med utvecklingen på bostadsmarknaden, där man anser att ett större prisfall inte kan uteslutas. Det kan i så fall få allvarliga konsekvenser för den makroekonomiska och finansiella stabiliteten, framhåller Riksbanken.

Bankerna utpekas också som sårbara, mycket till följd av deras höga exponering mot bostadsmarknaden – alltså att de har satsat så mycket på bolån. Riksbanken anser därför att bankerna behöver större kapitalbuffertar. Man framför på nytt att Finansinspektionen bör införa ett så kallat bruttosoliditetskrav som komplement till de nuvarande riskvägda kapitalkraven.

 

Vad säger Riksbanken om risker i omvärlden?

2

Där finns en rad oroskällor som är av stor betydelse för Sverige, med tanke på vårt stora omvärldsberoende. Särskilt pekar man på USA:s expansiva finanspolitik som kan leda till kraftigt stigande räntor och stora svängningar i dollarkursen. När det gäller USA framhålls också riskerna för handelskrig, särskilt med Kina.

Samtidigt finns även finansiella risker som ligger på närmare håll från Sverige. Inom euroländerna finns fortfarande stora problem i flera av bankerna, liksom med svaga offentliga finanser i flera euroländer. Även om det inte särskilt nämns, så har man anledning att vara särskilt bekymrad över läget i Italien – det tredje största eurolandet.

 

Vad menar Riksbanken om följderna av att Nordea flyttar från Sverige?

3

Riksbanken går djupare än tidigare in på frågan om vad som händer när Nordea flyttar huvudkontoret från Sverige till Finland. Nu förklarar man att riskerna för svensk del påverkas olika, på kort och lång sikt. I det korta perspektivet är följderna negativa, men längre fram kan de bli mer positiva

Skälet på kort sikt är främst att Sverige förlorar kontroll och insyn över en av landets största banker. Det problemet kvarstår även på längre sikt, men då det även uppstå vissa fördelar. Detta beror på Nordea kommer att ingå i EU:s bankunion som, när den blir fullt utbyggd, innebär en större riskdelning och bättre utbyggda skyddsnät vid en eventuell kris.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.