Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Brist på helhet bakom minskat byggande

Linda Björklund och Lennart Weiss på byggbolaget Weidekke.
Linda Björklund och Lennart Weiss på byggbolaget Weidekke. Foto: Eva Tedesjö

ANALYS. Bostadsbyggandet viker nedåt, trots de stora behoven. Det verkar bero på systemfel där olika marknadsregleringar motverkar varandra. Resultatet blir negativt för hela den svenska ekonomin.  

Det var länge sedan som Sverige hade en bostadspolitik värd namnet. Numera finns ingen som tar ett samlat grepp och försöker få olika krafter att dra åt samma håll. Bostadsminister Peter Eriksson (MP) är relativt maktlös i sammanhanget.

Finansinspektionen har i uppdrag att motverka finansiella risker. Det innebär att man ställer höga krav på både banker och låntagare. Regleringarna på detta område har stramats åt väsentligt, senast genom det skärpta amorteringskravet som släpptes fram av regeringen.

Däremot ingår det inte i Finansinspektionens uppgifter att värna om bostadsbyggandet. Problemet är att ingen annan heller gör det. Bostadsmarknaden är genomreglerad och full av särintressen, medan det är svårt att hitta någon som ser till helheten.

Byggbolaget Veidekke, som utgör en del av detta dysfunktionella system, arbetar givetvis på affärsmässiga villkor. Ändå tar detta företag sig friheter som andra inte gör när det gäller att skapa debatt.

Detta beror i hög grad på Lennart Weiss, kommersiell direktör vid Veidekke och samtidigt en självständigt tänkande bostadsdebattör. Han har en bakgrund i politiken och leder, vid sidan om jobbet, en socialdemokratisk expertgrupp i bostadsfrågor.

Men att Lennart Weiss arbetar i ett byggbolag och har en politisk anknytning betyder inte att han går i ledband. Tvärtom svingar han friskt mot allt som verkar vara fel. När det gäller byggande och bostäder finns det ovanligt mycket.

När han nu pekar på följderna av bristen på krediter, finns det många som har anledning att lyssna. 

Främst är det politikerna i alla partier som hittills har visat sig oförmögna att reformera bostadsmarknaden och åstadkomma en fungerande helhet. Men även de som företräder särintressen har skäl att fråga sig om de inte kunde bidra bättre.

Ett minskat bostadsbyggande, mitt i pågående högkonjunktur, betyder ju att viktiga samhällsbehov inte tillgodoses. Det är illa att det byggs för litet, i förhållande till behovet av nya bostäder. 

Därutöver kommer att bostadsbyggandet utgör tillväxtmotor för mycket större delar av ekonomin, när det gäller både industri och tjänster. 

Brist på bostäder betyder dessutom att rörligheten på arbetsmarknaden försämras, när det blir svårare att flytta till de växande regioner där de nya jobben finns. 

Högkonjunkturen kan ändå inte räcka för evigt. Men nu riskerar den att knäckas tidigare än nödvändigt, till följd av systemfel som ingen tycks vara beredd att göra något åt.

Valåret 2018 borde politikerna istället stå på kö med lösningar.

Läs också: Tuffa krav på låntagare stoppar bygge 

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.