Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Det kan dröja ända till 2019 innan räntan börjar höjas

Tre frågor om Riksbankens räntebesked till DN:s samhällsekonomiske krönikör Johan Schück:

Varför håller Riksbanken sin reporänta oförändrad?

1

Riksbanken anser att det behövs en reporänta på -0,50 procent för att man ska kunna klara inflationsmålet. Ett argument är att inflationen under 2018 nu ser ut att bli svagare än tidigare väntat. Bakom detta ligger, bland annat, lönerna stiger relativt långsamt, trots pågående högkonjunktur.

Men Riksbankens ståndpunkt är inte självklar, vilket visas av att vice riksbankschefen Henry Ohlsson har reserverat sig för en räntehöjning till -0,25 procent. I dag, på morgonen, kom också en mätning av inflationsförväntningarna som visar att dessa ligger oförändrat kring 2,0 procent. Inflationsmålet tycks därmed inte vara hotat.

När ska man vänta sig att Riksbanken börjar höja reporäntan?

2

Enligt Riksbanken ska långsamma räntehöjningar inledas under andra halvåret i år. Räntebanan ligger oförändrad mot tidigare, men språkbruket antyder en viss förskjutning framåt i tiden jämfört med tidigare. Det är begripligt, utifrån Riksbankens sätt att resonera, när inflationen nu ser ut att utvecklas svagare.

Det kan dock dröja ännu längre, kanske ända till 2019, innan reporäntan börjar höjas. Riksbanken talar om osäkerhet kring inflationsutvecklingen som kan motivera en fördröjning. Man förklarar att det finns beredskap att anpassa penningpolitiken, om förutsättningarna ändras. 

Vad betyder detta för låntagare, sparare och Sveriges ekonomi i stort?

3

Låntagarna får ändå räkna med långsamt stigande räntor, beroende på de internationella marknadsräntorna är på väg uppåt. Men Riksbanken fördröjer ränteuppgången genom att behålla reporäntan på minusnivå och göra stora återköp av statsobligationer, vilket pressar marknadsräntorna.

Spararna får som vanligt räkna med nollränta eller, i bästa fall, en mycket låg avkastning.

Sveriges ekonomi är i högkonjunktur och behöver egentligen inte stimulansen från extremt låga räntor. Faran är att dessa bidrar till en överhettning och att de ökar risken för en brant nedgång i konjunkturen längre fram. Riksbanken tar dock ingen större hänsyn till detta, utan ser i första hand på inflationsmålet.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.