Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Finansministerns prognos tar sikte på valåret

Other: @imageAuthorName

Det är valår. Så kan man förklara att finansminister Magdalena Andersson går ut med en ny prognos för ekonomin, trots att ytterst litet har hänt. Hon vill upprepa att utsikterna ser ljusa ut.

Mindre än två månader har gått sedan finansministern kom med sin förra prognos. Den gången kunde hon berätta om en förbättring, men nu finns inga sådana nyheter.  

Även denna gång spås BNP-ökningen bli 2,8 procent i år och 2,2 procent under nästa år. Arbetslösheten sjunker, liksom tidigare, till 6,1 procent och stannar sedan kvar på den nivån.

Det offentliga överskottet är dock litet större än förut. Men det beror främst på att utgifterna under 2018 beräknas bli något lägre. Det räcker inte för att Magdalena Andersson ska börja tala om ökat reformutrymme.

Ändå finns förstås en avsikt med finansministerns nya prognos. Den kan vara att visa att utsikterna alltjämt ser ljusa ut, trots börsnedgång och fallande bostadspriser. Syftet är då att lugna allmänheten.

Läs mer: Bra drag i svensk ekonomi 

Visserligen finns orosmoln som att bostadsbyggandet ser ut att vika nedåt. Men i gengäld räknar finansministern att näringslivets investeringar ska öka kraftigt, vilket är en osäker bedömning. 

Arbetslöshetsprognosen verkar också väl optimistisk, även om det är långt kvar till regeringens mål att nå EU-ländernas lägsta arbetslöshet till 2020. Magdalena Andersson vill nu visa att det går snabbare än förut för nyanlända att få jobb, men det är många av dem som ska ut på arbetsmarknaden under de närmaste åren.

Ett annat syfte med prognosen kan vara att lägga grund för nya utgiftsreformer, redan i vårbudgeten eller inför valrörelsen. 

Det finns stora budgetöverskott, något som på onsdagen också bekräftades i en prognos från Riksgälden. Behoven inom den offentliga välfärden – vård, skola, omsorg – är samtidigt också stora. Vad som bör göras kan då tyckas enkelt.

Men mer pengar ger ingen snabb lösning, när problemet främst är bristen på personal: sjuksköterskor, lärare och andra. Där behövs en långsiktighet som sträcker sig bortom valåret.

 

 

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.