Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Förslaget om bankskatt verkar inte särskilt genomtänkt

ANALYS. Finansminister Magdalena Andersson (S) gör nu sitt tredje försök att införa en särskild bankskatt. Första gången hindrades hon av EU-regler. Utredningen som hon sedan tillsatte har ännu inte fått arbeta färdigt.

Regeringen och Vänsterpartiet gör en ny framstöt om att lägga särskild skatt på bankerna. Tidigare försök inte har krönts med framgång, vilket tycks få otåligheten att växa. Det förslag som nu läggs fram verkar inte särskilt väl genomtänkt.

Förra gången handlade det om en schablonskatt på bankerna som skulle inbringa cirka fyra miljarder kronor till staten. Det förslaget fick finansminister Magdalena Andersson ta tillbaka, eftersom det kom i kollision med EU:s statsstödsregler. Hon tillsatte då en utredning om skatt på finanssektorn som ska vara klar med sitt förslag i höst.

I förhandlingarna inför regeringens vårbudget har det dock blivit mer bråttom än så. Ett nytt förslag har plockats fram, liksom det föregående hämtat från den företagsskattekommitté som för några år sedan försökte hitta en helhetslösning på skattefrågorna.

Här rör det sig däremot om att plocka russinen ur kakan, vilket i detta politiska sammanhang betyder att införa nya skatter utan att samtidigt medge lättnader på andra områden. Denna gång gäller det ett avskaffande av bankernas möjlighet att göra ränteavdrag för så kallade efterställda lån.

 

Här rör det sig däremot om att plocka russinen ur kakan, vilket i detta politiska sammanhang betyder att införa nya skatter utan att samtidigt medge lättnader på andra områden.

 

Bankerna behöver sådana lån, vid sidan om det egna kapitalet. Utan tillräcklig kapitalbas uppfyller man inte de krav som ställs av Finansinspektionen för att kunna bedriva utlåning till kunderna.

De efterställda lånen är därför viktiga, både för bankerna och samhället i stort. Att just här sätta stopp för skatteavdrag verkar inte speciellt motiverat.

I bästa fall kan följden bli att de efterställda lånen, ofta kallade förlagslån, omvandlas till aktiekapital i bankerna. Men faran är påtaglig att bankerna i stället krymper sin utlåning eller – mest sannolikt – vältrar över kostnaden för den nya skatten på kunderna.

Bankerna går med hyggliga vinster, men behöver pengar för att stå stabila och inte hamna i kris.

Finansministern räknar med en ny skatteintäkt på 1,4 miljarder kronor. Men hur stor som den i verkligheten blir och vem som slutligen får betala är högst oklart.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.