Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Johan Schück: Inget ekonomiskt kaos om regeringens budget röstas ned

Det uppstår inget kaos i ekonomin, även om regeringen förlorar ­budgetomröstningen i riksdagen. Vi går inte mot nyval, utan ­Stefan Löfven blir kvar som statsminister i en ­ombildad regering. Tills vidare kan han styra även med en borgerlig budget.

Utsikterna för svenska ekonomin har blivit sämre sedan oktober, då rege­ringen lade fram sin budget. Prognosen om 3,0 procents BNP-ökning under 2015 måste i dag ses som överspelad. Nästan alla prognosmakare, däribland OECD, räknar nu med en långsammare återhämtning.

Budgetens bedömningar har därmed spruckit, redan innan den är färdig­behandlad av riksdagen. Det finns flera orsaker, förutom att regeringen från början var alltför optimistisk.

Läget i Europa har försämrats, ­tydligast till följd av Rysslands aggre­ssion mot Ukraina. Osäkerheten ­påverkar ekonomin och det råder brist på framtidstro. Tyskland, som ska vara motorn i euroområdet, tappar farten.

För Sverige betyder det att exporten går trögare och att företagen avvaktar med investeringar. Hittills har detta uppvägts av en stark hemmamarknad. Men nu finns också tecken på större försiktighet hos hushållen.

Däremot tyder inget på att företag och hushåll bekymrar sig speciellt för vad som ska hända om regeringens budget inte godtas av riksdagen. På finansmarknaderna märks knappast någon oro, tvärtom går börsen starkt och räntorna är rekordlåga. Kronans kurs mot andra valutor tycks inte heller ha påverkats särskilt.

Politisk osäkerhet har tidigare ofta haft en negativ inverkan på ekonomin. Denna gång verkar det dock inte vara så, även om reaktioner kan komma längre fram. Men nu stiger ändå spänningen inför budgetomröstningen som är planerad till nästa onsdag – såvida den inte får skjutas upp.

Intill nyligen har de flesta gissningar gått i riktning mot att SD lägger ned sina röster, när voteringen står mellan regeringens budget eller alliansens motförslag. Men under senaste dagarna har uttalanden från partiets ledande företrädare i stället pekat mot att man vill driva fram en regeringskris. Frågan är därmed helt öppen tills Sverige­demokraterna på tisdag ger besked om hur partiet ska rösta.

Vad händer sedan om regeringen går på ett nederlag och riksdagen i stället antar alliansens budget? Svaret är att det riksdagsbeslut som har ­fattats gäller, oavsett vem som regerar. Ekonomiskt innebär det inget kaos, även om statens inkomster och utgifter hamnar betydligt lägre under 2015 än vad regeringen hade tänkt sig.

Stefan Löfven kan dra konsekvenserna och avgå, men i nuvarande parlamentariska läge där de rödgröna har fler riksdagsmandat än alliansen klarar knappast någon annan bilda regering. Det talar för att han blir kvar som statsminister, även om Miljöpartiet kanske tvingas lämna regeringen. Nyval är däremot osannolikt, främst av skälet att nästan inga av partierna för tillfället tycks önska det.

Under nästa år ska Stefan Löfven i så fall regera med en borgerlig budget som inte kan rivas upp. Det finns dock möjlighet att göra kompletteringar, ­såvida en majoritet i riksdagen är beredd till detta. Socialdemokraternas egna planer när det gäller skattehöjningar och utökade statliga utgifter får dock, i huvudsak, läggas på hyllan.

Betydelsen av detta blir allt större, ju längre in i mandatperioden man kommer. Det märks särskilt om man jämför regeringens förslag till utgiftstak – alltså den högsta tillåtna gränsen för statens utgifter – med alliansens utgiftstak. Gapet mellan dem växer från 35 miljarder kronor under 2015 till 72 miljarder kronor under 2018 (se grafiken).

Båda sidor är överens om principen att nya utgifter ska finansieras krona för krona, vilket gör att det också handlar om vilka skatter som ska tas ut. I regeringens budgetförslag flaggas det för möjliga skattehöjningar upp till närmare 60 miljarder kronor fram till 2018. Det rör sig om mer pengar än vad som nu tas ut i statlig inkomstskatt och dubbelt mot vad som förut gick till fastighetsskatt.

Men vilka skatter ska höjas? Där ger regeringen inget svar och frågan kanske faller med budgeten.

Johan Schück är samhällsekonomisk krönikör.

3 andra ord i veckan

Vårdvalet. Lagrådets kritik och risken för bakslag i riksdagen tvingar regeringen till reträtt. Fria etableringsrätten består tills vidare.

Pensionsgruppen. Smäll i dörren när allianspartierna lämnar mötet. Illa om uppslutningen kring pensionssystemet också spricker.

Förbifarten. Stilla­ståendet kostar fyra miljoner per dag. Är det väl använda skattepengar?

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.