Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Kapitalskatter. USA:s skattesänkningar kan öppna för svensk reform

USA:s just beslutade skattesänkningar påverkar även Sverige. Det är senaste skälet för en ny svensk skattereform. Men tiden borde sedan länge vara mogen.

Mer än 25 år har gått sedan ”århundradets skattereform”, med huvudprincipen att alla skulle få behålla minst hälften av en inkomstökning. Sedan dess har mycket ändrats och den högsta inkomstskatten dragit i väg uppåt.

Trots detta är inkomstskillnaderna efter skatt större i dag. Höjda marginalskatter, där många betalar mer i skatt på en inkomstökning, hjälper inte.

Orsaken är främst att kapitalinkomsterna har ökat kraftigt. Det gäller både aktier och fastigheter, däribland bostäder. Även här har skatterna blivit allt mindre enhetliga och allt mer plottriga, vilket ger möjlighet till förmånligt trixande.

Kapitalskatterna står i centrum för årets rapport från SNS Konjunkturråd. Där föreslår tre oberoende ekonomer - Spencer Bastani, Åsa Hansson och Daniel Waldenström - en ny skattereform, som beskrevs på onsdagens DN Debatt.

Förslaget innebär att skatten blir 25 procent på alla kapitalinkomster och det införs en fastighetsskatt som ska vara lika för villor och bostadsrätter. Konjunkturrådet vill även låta utreda en ny arvs- och gåvoskatt. Höjda kapitalskatter ska sedan växlas mot sänkta marginalskatter på arbetsinkomster.

Till stöd för förslaget finns en stor attitydundersökning som visar att många svenskar kan tänka sig en fastighetsskatt, såvida det finns spärrar mot att låginkomsttagare kommer i kläm. På liknande sätt finns stöd för en arvsskatt enbart på större arv.

Tanken låter sympatisk, men är förmodligen orealistisk. Arvsskatt är komplicerat, eftersom pengarna ofta ligger bundna i företag där ägandet kan flytta utomlands.

Från politiskt håll finns inget verkligt intresse av en större skattereform, allra minst där en fastighetsskatt skulle ingå. Det visar kommentarer från finansminister Magdalena Andersson (S) och Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson.

Nästa mandatperiod kan dock ges nya möjligheter, även om det ännu inte låter så. 

Viktigast blir trycket utifrån, när det märks att USA:s nya skattesänkningar påverkar även Sverige. Sådant är svårt att stå emot, om följden annars blir att svenska jobb och inkomster råkar i fara.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.