Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-21 02:57 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/johan-schuck-mest-sannolikt-ar-att-forsta-rantehojningen-kommer-i-december/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Så hög blir boräntan om tre år

Får Riksbanken rätt i sin räntebana kommer bolåneräntorna att fördubblas de kommande åren.

Det sade riksbankschef Stefan Ingves vid en utfrågning i finansutskottet på torsdagen.

Tre frågor om Riksbankens kommande räntehöjning till DN:s samhällsekonomiske krönikör Johan Schück:

Hur snart kommer Riksbankens räntehöjning?

Riksbanken har aviserat att den ska komma i december eller i februari, men inte gett någon indikation om vilken av dessa tidpunkter som är mest sannolik. Stefan Ingves ville inte heller säga något mer än så vid finansutskottets utfrågning, där jag kunde lyssna på plats.

Marknadsförväntningarna är dock redan inriktade på att räntehöjningen kommer i december, vilket i så fall handlar om veckan före jul. Riksbanken har egentligen inga starka skäl att vänta längre, eftersom tillräckligt med fakta som talar för höjd reporänta redan finns på bordet. Så mest sannolik är en höjning i december.

Ingves: Bolåneräntor kommer att fördubblas

Vilka blir följderna för bolåneräntorna?

Stefan Ingves talade om en fördubbling. Men då rör det sig nog om en treårsperiod fram till slutet av 2021, vilket är långt som Riksbankens prognosperiod sträcker sig. Till dess skulle reporäntan stiga med cirka 1,75 procentenheter, enligt Riksbankens prognos.

Om de rörliga boräntorna följer med uppåt med lika mycket, så innebär det ungefär att de fördubblas och hamnar runt 3,5–4,0 procent. Boräntor med fast ränta blir nog då ungefär en halv procentenhet högre, alltså cirka 4,0–4,5 procent.

Hur slår detta mot hushållens ekonomi?

Räntehöjningarna blir naturligtvis kännbara. Men Riksbanken, som är medveten om detta, kommer nog att höja reporäntan i ganska måttlig takt. Hushållens räntekänslighet är numera så stor att höjningarna ändå snart ger tydlig effekt.

Vad Riksbanken vill åstadkomma är inte att svenska hushåll ska tvingas ge upp sina bostäder. Däremot räknar man med att många kommer att strama åt sina övriga utgifter för att fortfarande ha råd med räntor och amorteringar för boendet. Riksbanken ser då en fara för att dämpad konsumtion kan trycka ner hela den svenska ekonomin – och kommer nog därför att gå försiktigt fram med räntehöjningarna.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.