Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Johan Schück: Regeringen måste våga öka utgifterna – men inte höja skatterna

Foto: DN

Dödläget kan brytas! Det finns utrymme för en mer expansiv ekonomisk politik som ger ökad tillväxt och lägre arbetslöshet. Men då måste man våga öka de offentliga utgifterna utan att samtidigt höja skatterna.

Riksbanken och regeringen har målat in sig i var sitt hörn. Riksbankschefen Stefan Ingves stångas med inflationsmålet och finans­minister Magdalena Andersson är låst av överskottsmålet.

Rollfördelningen mellan dem ser ut så här: Riksbanken svarar självständigt för penningpolitiken, där målet är att inflationen ska vara 2,0 procent. Rege­ringen sköter finanspolitiken och ska se till att de offentliga finanserna visar ett överskott på 1,0 procent av BNP, sett över en konjunkturcykel.

Men Riksbanken har problem med alltför låg inflation och sviktande förtroende för inflationsmålet. S-MP-regeringen har från den borgerliga alliansregeringen ärvt offentliga finanser i underskott och även övertagit principen om att nya utgifter ska betalas ”krona för krona”.

Riksbanken har nu sänkt reporäntan till –0,1 procent och kan inte komma så mycket längre nedåt. Senaste greppet är stödköp av obligationer, som innebär att man också försöker driva ned de långa marknadsräntorna. Men detta sker i blygsam skala och effekterna är oklara.

S-MP-regeringen ska i mitten av april lägga fram sin vårbudget, där en del av förslagen som fälldes vid riksdagens budgetomröstning i december kommer tillbaka. Men eftersom nya utgifter ska finansieras med höjda skatter, blir handlingsutrymmet begränsat.

Varken Riksbanken eller regeringen har särskilt stort svängrum. Stefan Ingves och hans kolleger är helt inriktade på inflationen och tvingas bortse från bieffekterna av negativ ränta, såsom att bostadspriserna skjuter i höjden.

Magdalena Andersson kan inte stimulera efterfrågan i ekonomin, på det sätt som behövs för att öka tillväxten och få ned arbetslösheten. Hon har också begränsat utrymme för offentliga investeringar, trots att det är billigare än någonsin att låna.

Men dödläget kan brytas! Såväl Riksbanken som regeringen kan ges större handlingsmöjligheter, utan att detta leder till en ansvarslös ekonomisk politik. Både penningpolitiken och finanspolitiken kan åstadkomma mer.

En viktig fråga är om man kan hitta nya sätt att bedriva en expansiv penningpolitik, utan ökad risk för finansiella bubblor. Och sådana möjligheter finns, vilket ekonomiprofessorn Mats Persson nyligen visade vid ett seminarium hos SNS (Studieförbundet näringsliv och samhälle).

Bland ekonomer finns en gammal tankelek om att Riksbanken kan stimulera ekonomin genom att trycka nya pengar och släppa ned dem från luften till alla invånare. Detta så kallade helikopternedsläpp ska förstås inte tolkas bokstavligt, men Mats Persson omvandlar tanken till en realistisk idé där pengarna i stället skickas ut till barnfamiljerna – i form av höjda barnbidrag.

Vad han förespråkar är en sam­verkan mellan penningpolitik och finanspolitik, som bygger på att Riksbanken och regeringen tar gemensamma tag och släpper vissa av de nuvarande restriktionerna. Det kräver att de offentliga utgifterna vid behov ska kunna ökas, utan att man samtidigt höjer skatterna.

Magdalena Andersson måste alltså låta principen om ”krona för krona” ge vika. Men det borde inte vara så svårt, eftersom hon redan skjuter överskottsmålet allt mer på framtiden.

Överskottsmålet är ju ändå moget att omprövas. Vid SNS-seminariet visade professor Assar Lindbeck att det ändå finns tillräckligt stora buffertar i de offentliga finanserna. Den offentliga bruttoskulden är nere på cirka 40 procent av BNP, långt under EU-kraven, och nettoskulden är närmast obefintlig.

Utrymme finns därför för en mer expansiv politik. Ett tydligt tecken är att Sveriges bytesbalans – våra affärer med omvärlden – ligger med konstant stora överskott sedan 20 år tillbaka. Det visar att vi inte lever över våra tillgångar, utan långt under vad som faktiskt är möjligt.

3 andra ord i veckan

Grekland. Bräcklig uppgörelse med euroländerna, där IMF-chefen Christine Lagarde visar starka tvivel. Överhängande risk för ny kris redan under våren.

USA. Ekonomin går starkt, men priserna stiger svagt. Federal Reserve skjuter sin första räntehöjning allt mer på framtiden.

Ryssland. Fick kreditbetyget nedgraderat till skräpstatus av ratingfirman Moody’s.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.