Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Johan Schück: Svårt att reglera vinster i välfärden

Att reglera de privata välfärdsföretagens vinster är ingen enkel sak, enligt civilminister Ardalan Shekarabi (S). Det har han helt rätt i.

Den politiska processen har sina problem. Regeringen och Vänsterpartiet lägger fram ett förslag som har små förutsättningar att bli antaget av riksdagen.

Men det är inte slut med det, eftersom reglering av välfärdsföretagens vinster är en valfråga. 

Därför är det viktigt att veta hur förslaget är tänkt att fungera. Regeringens lagrådsremiss, som Vänsterpartiet står bakom, ger en del av svaren – men långt ifrån alla.

Till att börja med står det klart att motiven skiljer sig mellan regeringen och Vänsterpartiet. 

Ardalan Shekarabi försäkrar att han inte har något emot privata välfärdsföretag, såvida deras vinster inte blir för stora. Vänsterledaren Jonas Sjöstedt vill däremot driva ut många av företagen, om de inte omprövar att gå med vinst.

Vems uppfattning – Shekarabis eller Sjöstedts – som bäst tillgodoses av det nu framlagda förslaget är oklart. Där finns ingen konsekvensbeskrivning när det gäller hur många välfärdsföretag som kommer att drivas vidare. 

Inte heller görs någon bedömning av kommunernas situation: hur de skulle klara att snabbt ta över verksamheterna efter de privata företag som eventuellt drar sig ur. Det kan bli rörigt och kaotiskt, även om finansiering finns.

För de välfärdsföretag som stannar kvar väntar en ny situation där de ska ha tillstånd att få ta emot offentlig finansiering. Ett krav är då att företagen ska begränsa sin vinst. Den ska högst få uppgå till 7 procent av operativt kapital, plus statslåneräntan – för närvarande 0,63 procent. 

Det innebär, i förhållande till de vinster som gjordes under 2015, att största delen av dessa kallas för ”övervinst” och kapas bort. Kvar blir en mindre del av vinsten som alltjämt tillåts, samt ett utrymme för ytterligare vinst som många av företagen hittills inte har nått upp till (se grafiken).

Denna beräkning kommer från regeringen och kan möta invändningar. Men den pekar mot att långt mer hälften av välfärdsföretagens vinster skulle regleras bort. 

En orsak ligger i det vinstmått som regeringen och Vänsterpartiet har tagit över från Ilmar Reepalus välfärdsutredning. Han lät beräkna vinsten som andel av operativt kapital, vilket för tjänstesektorn leder till stora siffror och missvisande resultat. 

Företag som går med för hög vinst ska, enligt förslaget, betala straffavgift och kunna förlora sitt tillstånd. Att vid årets slut upptäcka att verksamheten gick alltför bra kan därmed leda mot undergång. 

Därför aktar sig nog många för att komma nära gränsen för tillåten vinst. De större företagen kan kringgå vinstregleringen genom att köpa fastigheter, vilket höjer deras operativa kapital. Små företag utan den möjligheten kan i stället hitta på nya utgifter. 

Men inga garantier finns att företag i ett sådant tvångsläge tar pengar från vinsten och satsar mer på kvalitet i egna verksamheten. Så brukar det inte fungera, även om politiker kan göra sig förhoppningar.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.