Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Sverige nu mindre sårbart vid en kris

Nu slipper vi ett extraval som hade gjort Sveriges ekonomi mer sårbar. Men i stället väntar höjda arbetsgivaravgifter som kan bli ett hot mot jobben för ungdomar.

Viktigast med den nu ingångna överenskommelsen är att Sverige kan ha en handlingskraftig regering, om vi plötsligt ställs inför en ekonomisk krissituation. Även om läget är lugnt, kan det snabbt skifta till det sämre. En uppblossande internationell oro kunde spridas hit, särskilt vid tvekan om Sveriges förmåga att möta kriser.

Faran blir nu betydligt mindre. Genom överenskommelsen råder ingen tvekan om vilka som ska regera under mandatperioden och vilka som är i opposition. När nu båda sidor har enats om principerna för hur statsminister ska utses, behöver det inte uppstå regeringskris efter valet 2018.

Sittande regering kan i fortsättningen få sina budgetförslag igenom riksdagen. I nuvarande läge ska Allianspartierna därmed lägga ned sina röster, inte låta Sverige­demokraterna fälla avgörandet. Samma gäller även när budget­ramarna är fastlagda och riksdagen ska bestämma om utgifterna inom varje område.

För 2015 har vi tills vidare den budget som riksdagen röstade igenom i början av december, då Alliansen – till följd av Sverige­demokraternas röstning – oväntat vann över de rödgröna partierna. Men den nya överenskommelsen innebär att något sådant inte ska hända igen. Detta kommer att märkas redan i mitten av april när regeringen presenterar sin ekonomiska vårproposition och tilläggsbudget.

Stefan Löfvens uttalade avsikt är att då lägga fram förslag som innebär att viktiga delar av den antagna budgeten för 2015 rivs upp. Det kräver att skatterna höjs, så att man kan finansiera en del av de reformer som fanns i S-MP-regeringens nedröstade budgetförslag. Nu är statsministern inne på att öka arbetsgivaravgifterna, troligen från den 1 juli nästa år, medan inkomstskatten inte kan höjas redan då.

Främst handlar det om en högre arbetsgivaravgift för ungdomar, alltså att dagens nedsättning reduceras, vilket ju fanns med i det tidigare budgetförslaget. Det skulle ge närmare fem miljarder kronor under andra halvåret 2015, vilket i så fall öppnar för en höjning av taket och grundbeloppet i a-kassan. Utrymmet räcker för ytterligare flera reformer på regeringens lista, exempelvis högre underhållsstöd.

Men höjda arbetsgivaravgifter slår samtidigt mot jobben för ungdomar, särskilt de lågavlönade med begränsad utbildning. Främst inom tjänstesektorn finns företag som kan tvingas minska sin personalstyrka om lönekostnaderna plötsligt stiger. Det läget kan bli svårt för regeringen att hantera, även med de traineejobb och extratjänster inom välfärden som man har talat om.

Vad som inte hinner göras under 2015, kan regeringen nu i stället få gjort under åren 2016, 2017 och 2018. Det betyder höjningar av inkomstskatten och ökade utgifter, bland annat för skolan och infrastrukturen, liksom skattesänkning för pensionärer. Men så mycket är fortfarande otydligt – både i år och på längre sikt – att plånbokseffekterna ännu inte kan analyseras.

Oklarheten gäller även de sakfrågor som ingår i överenskommelsen. Beträffande försvars- och säkerhetspolitiken uttalas inget om finansieringen av väntade anslagsökningar. Om energifrågorna sägs endast att alla partierna, varav flera är djupt oense, ska delta i en kommission.

Andra ekonomiskt tunga områden där det skulle behövas breda grepp är migrations- och integrationspolitiken, liksom bostads­politiken. Men de förbigås helt, trots att problemen där inte kan lösas med tystnad.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.