Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Utrikes födda håller Sveriges ekonomi i gång

Utrikes födda är nödvändiga för att arbetsmarknaden ska fungera. Utan deras insatser skulle Sverige ha betydligt större arbetskraftsbrist. Det märks särskilt nu när ekonomin är i högkonjunktur. 

Sysselsättningen ökade under förra året med 94.000 personer. Nästan 80 procent av dem var utrikes födda. 

I industrin – liksom inom vård, skola och omsorg – var de utrikes föddas andel av sysselsättningstillväxten ännu högre. Även handeln är i växande grad beroende av deras insatser. Detta framgår klart av Arbetsförmedlingen prognos. 

Allmänt kan konstateras att utan de utrikes födda hade konjunkturen redan slagit i taket och ekonomin vuxit betydligt långsammare än den nu gör. Men behovet av fler utrikes födda på arbetsmarknaden kommer att göra sig påmint även längre fram.

Det räcker med att se på demografin. Under de närmaste åren kommer hela befolkningsökningen i åldern 16 till 64 år att bestå av utrikes födda. För expanderande verksamheter, både privata och offentliga, blir den gruppen därför av avgörande betydelse.

Därtill kommer att sysselsättningen bland utrikes födda fortfarande är betydligt lägre, trots den ökning som har inträffat under de senaste åren. Bland dem finns en arbetskraftsreserv, vilket visas av att arbetslösheten i denna grupp ligger på omkring 16 procent, mot cirka 4 procent bland inrikes födda.

Brist på utbildning bland de utrikes födda är dock ett stort problem: runt en tredjedel av dem har inte gått igenom gymnasium och har därför svårt att få jobb. Arbetslösheten är hög inom denna grupp och de jobb som kvalifikationerna anses räcka till är relativt få.

Därför spelar utbildningsinsatser en så stor roll, om fler ska komma i arbete. I annat fall blir det många som hänvisas till så kallade ”enkla jobb”, i den utsträckning som sådana finns eller kan inrättas. Därifrån kan det sedan bli svårt att ta sig vidare.

Men allt beror inte på utbildningsnivån, utan det spelar också roll på vilken plats man står i kön. De utomeuropeiskt födda med högskoleutbildning befinner sig ofta långt bak och bland dem är arbetslösheten så hög som cirka 14 procent.

Där borde det finnas många som arbetsgivare ganska snabbt kan ta tillvara. Souha Hussain är en utrikes född kvinna med högskoleutbildning som inte hade varit ute i arbetslivet innan hon kom till Sverige. 

Hon är ett tydligt exempel på att Sverige har resurser som väntar på att tas till vara. Och under de närmaste åren kommer vikten av att göra det kommer bara att bli allt större. Det gäller inte enbart för de verksamheter och personer som direkt berörs, utan också för Sverige i stort. Men när ska just detta bli en huvudfråga i valdebatten?

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.