Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-11 21:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/johan-schuck-vagen-mot-protektionism-bryts-inte-vid-g20-motet/

Ekonomi

Johan Schück: Vågen mot protektionism bryts inte vid G20-mötet

Argentina förbereder sig för stormötet.
Argentina förbereder sig för stormötet. Foto: Gustavo Garello/AP

Handelskrig kostar mycket för nästan alla inblandade. Ett konkret exempel: i USA har priset på tvättmaskiner redan stigit kraftigt, vilket slår mot vanliga amerikanska hushåll. Men det är osannolikt att G20-mötet i Buenos Aires bryter vågen av ökad protektionism.

Johan Schück
Rätta artikel

Andra av världens ledare kommer i skymundan när presidenterna Donald Trump och Xi Jinping ska träffas. Vid G20-mötet kretsar det mesta kring konflikten mellan USA och Kina. 

Någon lösning är dock knappast i sikte, vad man i första hand kan hoppas på är att läget inte ska förvärras. Enligt tidningen Financial Times förbereds en uttunnad kommuniké där inget sägs om behovet att motverka protektionism. Ändå är det osäkert om en konfrontation kan undvikas.

Donald Trump har vid tidigare internationella möten visat stor förmåga att höja konfliktnivån genom sina utspel. Xi Jinping undviker i så fall inte strid, utan är tvärtom beredd att sätta hårt mot hårt.

Ingen av dem är odelad vän av frihandel. Trump har tydligt demonstrerat sin negativa inställning, medan Xi Jinping skickligt kan få det att låta annorlunda. Men i handling har han visat att Kinas snäva nationella intressen går före allt annat, till exempel när gäller att utan ersättning lägga beslag på uppfinningar från andra länder.

USA har ett handelsunderskott som Trump vill göra sig av med genom allt hårdare importrestriktioner mot Kina. Kina har ett exportöverskott som Xi Jinping vill upprätthålla med hjälp av en undervärderad valutakurs och motåtgärder mot USA.

Läs mer: Frågor och svar om det laddade mötet 

Båda förstärker därigenom den våg av ökad protektionism som har gått över världen sedan finanskrisen för tio år sedan. Det finns krafter som drar åt motsatta hållet, främst EU genom sina handelsavtal med länder i Amerika och Asien. Men USA och Kina sätter ändå tonen och tvingar andra att förhålla sig till deras aggressiva handelspolitik.

Ändå är det ingen som vinner på handelskrig, mer än möjligen tillfälligt. I längden försvåras ekonomisk utveckling och effekterna kan ibland visa sig mycket snabbt. Det gäller särskilt för små länder med en så öppen ekonomi som Sverige.

Men inte heller USA, Kina och andra stora ekonomier skulle gå oskadda genom ett handelskrig, särskilt om det ytterligare trappas upp och leder till mer varaktig protektionism. 

OECD pekar i en färsk prognos för världsekonomin på stora kostnader, när det gäller lägre investeringar, färre jobb och sämre levnadsstandard. Företagen utsätts för högre kostnader, samtidigt som hushållen – särskilt de med låga inkomster – får betala mer för sin konsumtion.

I USA har, exempelvis, priset på tvättmaskiner stigit med 15 procent under det senaste året, när importen från Kina har krympt.

Läs mer: Kina och USA möts i århundradets maktkamp 

Man får räkna med högre inflation och därmed också stigande räntor. Det låter kanske inte så farligt, men effekten blir att tillväxten i världsekonomin bromsas. 

Detta slår hårdast mot fattiga länder som är på väg uppåt. Där kan följden också bli akuta kriser, till exempel när spekulativt kapital försvinner till andra marknader. 

Redan de handelshinder som har satts in eller aviserats under 2018 får påtagligt negativa effekter, enligt OECD. Världshandeln minskar med närmare två procentenheter, medan USA:s BNP reduceras med en procentenhet och Kinas BNP krymper ännu något mer. 

Ytterligare skärpning av handelskriget skulle avsevärt förvärra situationen. Det gäller särskilt om världen samtidigt skulle gå in i en djup lågkonjunktur och, till och med, hamna i en ny finansiell kris. Möjligheterna till global samverkan, av det slag som förekom vid finanskrisen för tio år sedan, blir i så fall mindre goda än då.

En splittrad värld får sämre förutsättningar att även lösa andra gemensamma problem. Sådana finns det mängder av, men klimatet och migrationen är några av de främsta exemplen. 

Handelskrig har tidigare i historien, såsom i början av 1930-talet, blivit starten på någonting mycket värre. Det finns dock ingen automatik som i dagsläget pekar mot en katastrof. Vi ska spara de riktigt stora orden tills de, i värsta fall, behövs.