Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-29 13:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/jurist-sverige-lider-av-att-inte-ha-specialdomstolar/

Ekonomi

Jurist: ”Sverige lider av att inte ha specialdomstolar”

Ilija Batljan.
Ilija Batljan. Foto: Johan Jeppsson/TT

Förundersökningen mot fastighetsbolaget SBB:s vd och grundare Ilija Batljan läggs ned. Inte särskilt förvånande, menar två jurister som ställer sig tveksamma till lagtexten och domstolarnas kompetens.

På torsdagseftermiddagen kom beskedet att Ekobrottsmyndigheten lägger ner förundersökningen mot Ilija Batljan. Det var inte helt överraskande, menar Daniel Stattin, professor i civilrätt vid Uppsala universitet, men att beskedet kom efter bara två veckor ser han som mer förvånande.

– Det är klart om man gör ett gripande av sex personer, varav en har en väldigt hög profil i näringslivet, och det två veckor senare kommer fram att brott inte kan styrkas så har man jobbat väldigt effektivt eller så har någonting inte alls gått som det skulle, säger han.

Information om målet har genomgående varit knapphändig, bland annat eftersom de misstänkta och deras försvarare belagts med yppandeförbud. Efter beskedet bekräftades dock att misstankarna mot Ilija Batljan ska ha rört den så kallade Hemfosa-affären, och att information om SBB:s bud på branschkollegan Hemfosa läckt till utomstående innan det blev offentligt. 

Daniel Stattin anser att insiderbrotts komplexitet gör att de i grunden är svårutredda. Han poängterar att endast de inblandade parterna i målet har möjlighet att veta vad som hänt i fallet med Ilija Batljan, men ifrågasätter om domstolarna har rätt kompetens för att ta reda på det.

– Ekobrottsmyndigheten har genom åren byggt upp en kompetens och jag har större förtroende för dem nu än för tio år sedan men det finns säkert mer att göra. Sverige lider av att inte ha specialdomstolar som hanterar sådana här frågor.

Han påtalar också att det faktum att Sverige har ett antal högt specialiserade advokater på området inte förenklar saken för domstolarna.

– Bristande kompetens är inte heller något svenskt fenomen. Brott i företagsverksamhet är en svår fråga internationellt.

Marie Karlsson Tuula, professor i civilrätt vid Karlstads universitet, är inte heller förvånad över målets utfall.

– Man går ofta efter regeln ”hellre fria än fälla”, säger hon, och tillägger att hon anser att Ekobrottsmyndigheten överlag borde ”vässa pennan”.

– Vi har svårt att få gärningsmän fällda för ekonomisk brottslighet. Just den här typen av brott är besvärliga som vi inte har sett så många såna åtal om på senare tid överlag. Rent lagtekniskt borde man fundera över hur framtida brott ska utredas och fundera på att ändra lagtexterna.

På vilket sätt?

– Det är svårt att säga vilka kriterier som borde ändras, men någonting måste göras när det kommer till att underlätta bevisningen.

Läs mer: Så gick Batljan från partiledarkandidat till brottsmisstänkt fastighetskung