Ryssland var före 2014 en miljardmarknad med stark tillväxt för Arla Foods. Det förändrades över en natt med importstoppet. Men nu växer det bondeägda företaget där igen – med hjälp av kaffedrycker.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-15 23:01
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/kaffedryck-blev-kryphal-for-arla-foods-i-ryssland/
Ekonomi
Kaffedryck blev kryphål för Arla Foods i Ryssland
Arla skrev i årsredovisningen 2013 att det rådde ”full fart” i Ryssland, tillväxten var 35 procent och man spådde en ”tredubblad verksamhet” på fem år i landet. Företagets ryska mejeriprodukter gjordes framför allt på danska mejerier, som drabbades när importstoppet infördes i augusti 2014.
Arla fortsatte dock sin lokala produktion via ett dotterbolag, och hittade också så småningom en ny väg in för den egna mjölken. Embargot gäller nämligen inte de kaffedrycker som Arla redan tidigare hade tillverkat och sålt i Europa åt den globala kedjan Starbucks. Detta trots att dryckerna innehåller 75 procent mjölk – en annan fördel är att mjölken härigenom kan säljas betydligt dyrare.
Så i början av 2017 började Arla sälja Starbucks produkter i Ryssland. Företaget uppger att expansionen har varit kraftig och kommer att fortsätta, men vill inte ge några siffror. I fjol tecknade Arla Foods ett nytt avtal med Starbucks, som ger bolaget rätt att i 21 år tillverka, distribuera och marknadsföra kaffedryckerna.
Läs mer: Ryskt importstopp slår mot Sverige
– Det senaste året har vi ökat försäljningen av varumärkesprodukter i Ryssland med 10 procent. Det handlar bland annat om hårdost producerad lokalt i Ryssland men också om Starbucks produkter, säger Erik Bratthall, presschef för Arla i Sverige.
Han uppger att omsättningen i Ryssland är ungefär hälften mot vad den var före importstoppet, men tillägger.
– Viktigare är att 2019 kommer att bli tredje året i rad som vi visar vinst på den ryska marknaden.
Rysslands embargo mot mejerivaror från bland annat EU och USA var ett svar på de sanktioner som omvärlden införde efter ockupationen. Effekten blev snabb och kännbar.
– Det ryska importstoppet var en orsak till att det blev en dipp i böndernas mjölkpris åren efteråt. När en marknad stängs ökar utbudet i övriga världen och priserna sänks. Men i dag är priset åter högre än det var 2013, säger Daniel Persson på Jordbruksverkets statistikavdelning.
Fallande priser påverkar lantbrukarnas lönsamhet, vilket kan leda till nedläggning. Den svenska mjölkproduktionen hade i fjol sjunkit med 4 procent jämfört med året före importstoppet, antalet mjölkbönder med hela 26 procent, till 3.500.