Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-24 12:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/kampen-for-att-skaffa-barn-var-tuff-nu-ska-deras-app-guida-andra-pa-resan/

EKONOMI

Kampen för att skaffa barn var tuff – nu ska deras app guida andra på resan

Anna Sane och Jenny Ann Ax:son Johnson.
Anna Sane och Jenny Ann Ax:son Johnson. Foto: Magnus Hallgren

De har båda tvingats gå igenom missfall och påfrestande IVF-behandlingar på vägen mot att skaffa barn. Nu bygger de en fertilitetsapp inom ”femtech” för att guida andra som går igenom liknande upplevelser.

– Rampljuset har riktats mot området, säger Jenny Ann Ax:son Johnson, medgrundare av Tilly.

Minnena från det där ultraljudet för några år sedan är fortfarande starka hos Jenny Ann Ax:son Johnson.

– Jag fick höra att ”fostret är dött men att det är sånt som händer”.  Visst händer det, men det innebär inte att det inte är jobbigt. För de flesta är ett missfall en stor sorg även om det inte pratas om. Det är många förhoppningar som dör och det är lätt att förebrå sig själv, berättar Jenny Ann Ax:son Johnson.

Efter det tredje missfallet, utan några svar om orsaker, hittade hon en brittisk klinik som specialiserat sig på upprepade missfall. På kliniken fick hon behandling mot ett överaktivt immunförsvar, genom en metod som inte anses evidensbaserad och därför inte tillhandahålls i Sverige.

Glädjen var stor när sonen Edward kom till världen för sex år sedan, men problemen var långt ifrån över och Jenny Ann Ax:son Johnson och hennes man tvingades gå igenom ytterligare två missfall.

I dag har Jenny Ann Ax:son Johnson tre barn och driver det nystartade bolaget Tilly tillsammans med Anna Sane. De har byggt en app som ska stötta under fertilitetsresan och eventuella behandlingar, som exempelvis IVF, provrörsbefruktning.

Tilly ingår i den växande kategorin bolag som satsar inom ”femtech”, innovationer med fokus på kvinnor och deras hälsa. Marknaden beräknas växa snabbt de kommande åren och har spåtts nå en värdering på 60 miljarder dollar vid 2027, och vissa analytiker spår ännu snabbare tillväxt än så.

För Anna Sane och hennes man tog det tre år av försök innan de kunde välkomna en son i våras. Även deras resa har kantats av en rad missfall och IVF-behandlingar.

– Att det inte är kul att ta massor av sprutor kan nog många förstå. Men infertilitet påverkar ens liv på så många fler sätt än så. Sorg, ångest, misslyckandekänslor, utanförskap, säger Anna Sane.

Anna Sane och Jenny Ann Ax:son Johnson.
Anna Sane och Jenny Ann Ax:son Johnson. Foto: Magnus Hallgren

Hon tycker att det ofta målas en förenklad bild av fertilitet där det kan framstå som att det är lättare att bli gravid genom IVF än det egentligen är. Frågan om fertilitet kan samtidigt vara känslig och svår att prata om.

De flesta användare av appen är kvinnor, men frågan om fertilitet berör naturligtvis även män.

Anne Sane har en bakgrund som managementkonsult och marknadschef och Jenny Ann Ax:son Johnson har arbetat med att utveckla digitala läromedel samt varit vd för en startup inom området. De träffades på Antler som är en inkubator som investerar i och sammanför nya entreprenörer.

Duon insåg snart att de delade liknande erfarenheter och upplevelser av vården. De beskriver ett svårnavigerat område där det är svårt att få hjälp och information om fertilitetsproblem och där det emotionella stödet ofta uteblir.

Under 2020 startade de Tilly. Det är en app som samlar in och agerar utifrån data för att kunna ge användaren en personaliserad upplevelse, exempelvis specifik information om olika delar av fertilitetsresan. I appen finns även ett community där användare kan kommunicera med varandra.

Tilly är ett ungt bolag ännu, med några tusen användare, och kommer bland annat att satsa på en prenumerationsmodell. I dagsläget tjänar de pengar på att förmedla fertilitetstest för män och kvinnor genom samarbetspartners där testarna kostar upp emot 1 500 kronor.

Själva lutade sig grundarna mot Google när de ville ha svar på frågor kring fertilitet.

– Under den här desperata Googlingsperioden fick jag rådet att äta skogsduva. Jag är utbildad ingenjör och tycker att jag är rätt logisk i mitt tänkande, men man blir så desperat att man börjar fundera på vad som händer om man inte äter den där skogsduvan, berättar Jenny Ann Ax:son Johnson.

Anekdoten med skogsduvan bör ändå ses som relativt harmlös i jämförelse med andra exempel. Det här är en marknad där människor är beredda att betala mycket pengar, vilket också lockar till sig bedragare och aktörer som försöker sko sig på människors desperation.

” Under den här desperata Googlingsperioden fick jag rådet att äta skogsduva.”

I dag erbjuder många privata aktörer IVF och andra behandlingar kopplade till fertilitet. Det här leder till en utveckling där de som kan betala för sig ges möjlighet till hjälp och stöd.

Tilly är redan tillgängligt internationellt och nu vill grundarna lägga in en högre växel för att växa. På sikt kommer även investerare att vilja se avkastning. På ägarlistan finns bland annat inkubatorerna Antler och Sting samt ett antal privata investerare. Jenny Ann har, som efternamnet skvallrar om, kopplingar till den mäktiga svenska industrifamiljen Ax:son Johnson. Bland Tillys investerare finns bland annat Viveca Ax:son Johnson som är ordförande i Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelser samt investmentbolaget Nordstjernan.

– Vi har matchat med investerare som förstår problemet vi vill lösa och kan bidra på olika sätt. Femtech och de frågor vi adresserar har fått mer uppmärksamhet de senaste åren. Rampljuset har riktats mot området, säger Jenny Ann Ax:son Johnson.

På femtechmarknaden finns även större svenska spelare som p-appen Natural Cycles som omsatte över 90 miljoner kronor i abonnemang under förra året, enligt senaste bokslutet.

Flera entreprenörer står även i startgroparna med nya satsningar. En av dem är Sandra Wirström som drabbades av förlossningsskador i samband med att hon födde sin första dotter för fyra år sedan.

–Jag fick förlossningsskador och kunde inte sitta eller ligga ned på två år. Jag var alltid den som stack ut och stod under möten mellan alla andra satt ned. Det är problematiskt att gå tillbaka till arbetslivet när man fortfarande har förlossningsskador, berättar Sandra Wirström.

Sandra Wirström.
Sandra Wirström.

När hon födde sitt andra barn för 1,5 år sedan var hon återställd igen och hoppades att nästa förlossning skulle gå bättre, men vid förlossningen uppstod nya skador som Sandra Wirström kommer att få leva med för resten av sitt liv. Hon upplevde det samtidigt svårt att hitta rätt hjälp och information.

– Som kvinnlig patient måste du ofta bli expert på dina förlossningsskador för att få den hjälp du faktiskt behöver.

Upplevelserna fick Sandra Wirström, som har en bakgrund inom techbranschen och Natural Cycles, att fundera över hur hon skulle kunna kombinera sina kunskaper och erfarenheter för att hjälpa andra kvinnor.

En nischad produkt? Det är 140 miljoner kvinnor som föder barn varje år, och lägger man till sin partner där så är det rätt många miljoner människor vi kan nå ut till.

I början av 2021 grundade Sandra Wirström och Astrid Gyllenkrok Kristensen appen Leia som ska hjälpa kvinnor att få råd och stöd efter förlossningar.

Målsättningen är att hjälpa alla nya mammor, inte enbart dem som upplevt problem, i sitt nya föräldraskap.

– Astrid är mamma till tre barn och tillhör den gruppen som inte fått några förlossningsskador men som haft mycket frågor och funderingar och tyckt att det är svårt att hitta information och hjälp, berättar Sandra Wirström.

Appen Leia är ny på marknaden och kommer att fungera som en smart chatbot som ställer frågor och guidar användaren till rätt information. Användaren rapporterar sitt mående i appen och datan hanteras sedan i syfte att skräddarsy information och förslag på stöd med hjälp av AI. Appen kommer även ha sociala inslag där användaren kan prata med andra som upplever liknande utmaningar. Tanken är att kvinnor ska kunna dela sina erfarenheter med barnmorskor och att appen ska hjälpa till att hitta tecken på förlossningsdepression och förlossningsskador.

Så spås femtechmarknaden utvecklas
Inom några år förväntas den globala marknaden för femtech vara värd över 60 miljarder dollar, motsvarande runt 545 miljarder kronor. (Miljarder kronor)
Så spås femtechmarknaden utvecklas
Källa: Fortune Business Insights/Femtech Analytics.

– Vi vet att kvinnor går alldeles för länge med olika typer av förlossningsskador och ohälsa och ju längre det går desto längre tar rehabiliteringen, säger Sandra Wirström.

Målsättningen är att samarbeta med företag som vill erbjuda appen till sina anställda som en del av friskvården.

På frågan om det verkligen är de privata aktörerna som ska hantera den här problematiken svarar Sandra Wirström att det finns duktiga eldsjälar inom vården, men att systemet inte fungerar som det ska i dagsläget.

– Patienterna hittar inte hjälpen och remitteras till husläkare som inte har kunskap om förlossningsskador. Hade jag fått tidig hjälp hade jag kanske inte suttit här 1,5 år senare och fortfarande haft stora problem.

För att marknaden ska kunna utvecklas och växa krävs bland annat investerare som är villiga att satsa pengar. Sandra Wirström berättar att både män och kvinnor investerat i hennes app, men att manliga investerare bland annat sagt att de haft problem med att förstå vad bolaget gör och menat att appen vänder sig till en väldigt nischad målgrupp.

– En nischad produkt? Det är 140 miljoner kvinnor som föder barn varje år, och lägger man till sin partner där så är det rätt många miljoner människor vi kan nå ut till, säger Sandra Wirström.

Ämnen i artikeln

Teknikbolag
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt