Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Kampen om det fria internet avgörs

Foto: Pontus Lundahl/TT

På torsdag avgörs striden om internet som vi känner det. Då röstar den amerikanska radio- och telestyrelsen FCC om att upphäva lagen som garanterar nätneutraliteten i USA.  Mycket pekar på att det går igenom och då kan det fria internet vara ett minne blott.

Nätneutralitet är egentligen inte lika komplicerat som det låter. Det handlar om att all trafik på internet ska vara fri från kontroll eller någon form av begränsning från internetleverantörerna. Det är en förutsättning för ett öppet internet, och så fungerar det också i dag.  

Debatten om nätneutralitet aktualiserades när den amerikanska radio- och telestyrelsen FCC föreslog att upphäva lagen som garanterar ett fritt internet. Under dåvarande president Barack Obama fastslogs 2015 ”Title II”, en lag som reglerar internetleverantörernas godtyckliga makt att påverka människors surfande. Att lagen röstades igenom hade delvis att göra med tv-jätten Comcasts försök att under en tid sakta ner en tjänst för att sedan ta betalt för att öka hastigheten igen.

”Title II” är nu i farozonen och drivande i kampanjen är Ajit Pai, ordförande i FCC. Han hävdar att regelverk eller förbud inte är rätt sätt att upprätthålla nätneutraliteten. Istället skall FCC kräva att internetleverantörerna är transparenta i deras förfarande. 

Enligt James Losey, som forskar i nätneutralitet vid Stockholms Universitet finns paralleller mellan Pais retorik och Orwelliskt dubbelsnack.

– Pai hävdar att hans plan främjar frihet på internet men hans definition av frihet är företagsfrihet, säger James Losey.

I själva verket blir internet mer stängt utan nätneutraliteten, hävdar James Losey. Det skulle ge internetleverantörer möjlighet att med ekonomiska strategier styra trafiken på ett sätt som gynnar stora företag och som lämnar konsumenterna maktlösa. 

– Utan ”Title II” finns det inget som stoppar stora Internetleverantörer som AT&T eller Comcast att kräva mer pengar för att sänka eller höja hastigheten på vissa hemsidor eller tjänster. Internetleverantörerna, och företagen de samarbetar med, blir då portvakter på internet, säger James Losey.

Ärendet i USA kan också bana väg för en liknande utveckling i andra länder. 

– Om till exempel Facebook kan betala amerikanska internetleverantörer för att få fördelaktig behandling, varför skulle man inte förvänta sig samma inflytande i Europa? säger han.

Läs även DN Ledare: Nätneutralitet är en absolut princip

Sedan 2016 skyddas nätneutraliteten i Sverige av en EU-förordning. Trots det erbjöd förra året Telia och Tre fri surf på sociala medier till sina användare. Tre valde att dra modifiera erbjudandet. Hos Telia gäller det fortfarande, något som enligt James Losey går emot principen om nätneutralitet.

– Erbjudandet ger vissa aktörer en större marknadsandel och fördel över andra företag som inte är med på erbjudandet. För konsumenten blir det då billigare att få information eller nyheter från vissa utvalda källor.

Den svenska motsvarigheten till FCC, Post- och telestyrelsen, säger att EU-förordningen är ny och att den kan komma att ses över. Men regelverket kommer inte att upphävas den närmsta tiden.

– I så fall är det en bra bit kvar, säger Emma Närvä, enhetschef för elektroniska kommunikationstjänster på PTS.

Det faktum att det bara finns tre stora Internetleverantörer i USA - AT&T, Verizon och Comcast - problematiserar debatten om nätneutraliteten.

– I Sverige har vi en annan konkurrenssituation med fler operatörer och större möjligheter för konsumenter att välja fritt, säger Emma Närvä.

FCC:s förslag att upphäva lagen, ett förslag som backas av president Trump, har skapat en vidsträckt debatt i USA. I förlängningen är många rädda för att FCC:s förslag kan påverka hela internets öppenhet.

– Utan nätneutraliteten hindras konsumenternas möjlighet att besöka hemsidor billigt och enkelt. Istället kommer större informationskanaler bildas, där stora företag får kontroll på vad som visas och hur, säger James Losey.

Till saken hör att Ajit Pai tidigare representerat Verizon som advokat. Den 14:e december röstar FCC om nätneutralitetens framtid. Kanske står även hela internets frihet på spel.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.