Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-27 02:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/kan-coronakrisen-bli-en-katalysator-for-gron-teknik/

Ekonomi

Kan coronakrisen bli en katalysator för grön teknik?

Satsningar på grön teknik är viktigt för den hållbara omställningen. Att sluta resa har bara temporära effekter på utsläppen, menar forskaren Victor Galaz.
Satsningar på grön teknik är viktigt för den hållbara omställningen. Att sluta resa har bara temporära effekter på utsläppen, menar forskaren Victor Galaz. Foto: Magnus Hallgren

Med sämre ekonomiska förutsättningar riskerar klimatomställningen att stanna av. Samtidigt är intresset för hållbara investeringar större än någonsin. Kan coronakrisen bli en katalysator för grön teknik?

Världens politiker har många problem att lösa samtidigt. Mitt under den pågående pandemin fortgår klimatförändringarna. 

Det internationella energirådet IEA räknar visserligen med att de globala utsläppen av växthusgaser kommer minska med åtta procent under 2020, till följd av coronakrisen. Men effekten är liten om man beaktar att stora delar av världen står helt still, menar Victor Galaz, docent i statsvetenskap och biträdande föreståndare vid Stockholm Resilience Centre.

– Att människor slutar resa, stannar hemma och jobbar på distans har helt enkelt inte den typen av effekter. Det är bara temporärt. För att få utsläppsminskningar i det långa loppet behöver vi förändra underliggande system och få tunga sektorer att ställa om, säger Galaz.

Victor Galaz.
Victor Galaz. Foto: Mikael Axelsson

Han ser en uppenbar risk att utsläppen kommer öka igen när restriktionerna lättar runt om i världen. En växande skuldsättning, politisk nedprioritering och ett försvagat internationellt samarbete kan försvåra ytterligare, tror han.

– Den möjliga ljuspunkten är diskussionen om hur man ska bygga de ekonomiska stimulanspaketen på ett sådant sätt att de bygger in klimatkrav. De måste leda till någon sorts systemförändring, att vi ställer om transportinfrastrukturen, våra energisystem och jordbruket, säger Victor Galaz.

Så vilka räddningspaket har störst potential att både stimulera ekonomin och göra framsteg i riktning mot nollutsläpp? Det undersöktes i en nyligen publicerad studie som bland andra Nobelpristagaren Joseph Stiglitz står bakom. Forskarna bad 231 av världens mest framstående ekonomer att utvärdera olika politiska förslag som förts fram. Investeringar i grön energi är ett av de förslag som sammantaget anses ha störst positiva effekter på såväl ekonomi som klimat, enligt rapporten.

För bara några år sedan hade så kallade ”greentech”-bolag, som erbjuder hållbara lösningar, svårt att locka riskkapital, enligt det statliga riskkapitalbolaget Almi Invest. Få vågade satsa på dem. Under de två senaste åren har det förändrats. Men trots att grön teknik blivit mer attraktivt för investerare handlar det om alldeles för lite pengar, säger Sasja Beslik, som är chef för hållbara finanser på privatbanken J. Safra Sarasin.

– Det är kanske, om jag är riktigt snäll, 16 procent av allt kapital i världen som är hållbart. Det är den omställningen vi behöver, att allokera mer kapital åt det hållet, säger han.

Sasja Beslik.
Sasja Beslik. Foto: Magnus Hallgren

I sitt arbete märker Beslik att intresset för hållbara investeringar ökat i samband med coronakrisen. Allt fler förstår vilka risker som står på spel. Ett oberäkneligt oljepris bidrar ytterligare. Om det finns vinnare i krisen är det aktörer med långsiktiga strategier, som har lösningar för en omställning, säger Sasja Beslik. Han är övertygad om att både kapitalet och drivkraften finns.

– Jag blir kontaktad av många som letar hållbara investeringar på tillväxtmarknader, men som har väldigt svårt att hitta dem. Det finns en större efterfrågan i dag än det finns utbud av produkter. Det tyder på att investeringarna bara kommer öka.

Men det privata näringslivet kan inte ensamt dra omställningen. Sasja Beslik tror att vi sannolikt kommer få se skillnader mellan de regioner som drabbats hårt av coronakrisen och de som inte är lika berörda. Han ser en risk att Europa hamnar efter i hållbarhetsarbetet.

– De sociala konsekvenserna av coronakrisen kommer vara så stora, så jag vet inte om EU kommer mäkta med att fullfölja de satsningar man velat göra. Att fortsätta allokera pengar till den gröna omställningen kommer, politiskt sett, vara väldigt svårt att genomföra, tror jag.


Det finns ett före och ett efter coronakrisen för alla. Det gäller också de som arbetar med hållbara finanser. Före krisen var ett stort globalt skifte knappt ett år bort, tror Beslik. Nu är situationen en annan.


– Jag är fortfarande hoppfull.... men det kommer ta oss längre tid, säger han.

Läs mer: Fler vill spara grönt - här är experternas råd 

Läs mer: Allt du behöver veta om grön el