Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-13 20:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/katrine-marcal-grona-stimulanser-har-blivit-en-jattefraga/

EKONOMI | KOMMENTAR

Katrine Marçal: Gröna stimulanser har blivit en jättefråga

Vindkraftverk i Föra på Öland.
Vindkraftverk i Föra på Öland. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Ekonomer världen över har länge tvistat om storleken på krispaket, men plötsligt har en ny dimension dykt upp i debatten. Färgen grön har förskjutit perspektiven.

DN:s Katrine Marçal berättar om varför Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och USA:s president Joe Biden kivas om samma slogan och budskap.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Den store brittiske ekonomen John Maynard Keynes föreslog en gång att regeringen skulle fylla flaskor med gamla sedlar och begrava dem i jorden. Sedan skulle staten betala folk för att gräva upp dem igen. Därmed skulle ekonomin stimuleras. Keynes skojade så klart.

Visst vore det bättre om staten satte folk i arbete med att bygga användbara saker (bostäder eller broar) men att betala folk för att gräva hål och fylla upp dem igen vore trots allt bättre än ingenting. Vad som helst som satte folk i arbete skulle ju sparka i gång hjulen, om krisen i ekonomin berodde på låg efterfrågan, tänkte han sig.

Och efter finanskrisen 2008 handlade den ekonomiska diskussionen om precis det. Om hur stora stimulanspaketen skulle vara. Hur mycket pengar vi skulle satsa för att sparka igång ekonomin.

Foto: Stefan Rousseau

Och det är värt att notera – för den som är intresserad av de längre linjerna i ekonomin – att 2021 gör det inte längre det. En ny dimension har tillkommit. Plötsligt pratar man inte bara storlek på stimulanser. Utan också om färg. Hur stor del av stimulanserna som är ”gröna” är plötsligt en jättestor fråga. Och det säger något om hur den ekonomiska debatten trots allt har förskjutits av klimat krisen i kombination med pandemin.

Om den gamla sortens ekonomiska stimulanser handlade om att ”betala folk för att gräva en grop och fylla i den igen” handlar gröna stimulanser om att ”betala folk för att gräva en grop, stoppa ett träd i den och sedan fylla i den igen”. Ovanstående är förstås ett skämt. Men det ligger något i det.

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och USA:s president Joe Biden må representera olika partier, Boris Johnson är som bekant konservativ. Men de har samma slogan för sin ekonomiska återhämtningspolitik. ”Build back better”, dundrarde bägge två. Vi ska använda den ekonomiska krisen för att ställa om våra ekonomier i rättvisare och framför allt grönare riktning.

Foto: Jim Watson/AFP

Boris Johnson hävdade i februari i år att Joe Biden hade snott sloganen från honom, men han verkade inte ledsen över saken. Och om Joe Biden och Boris Johnson är de som pratar mest är EU den region som verkar göra mest på området.

Det är svårt att jämföra olika återhämtningsprogram med varandra och säga vilket som är grönast. Olika länder fattar beslut om stimulanser och investeringar löpande och det är svårt för forskare att få fram jämförbar data över många länder samtidigt. Dessutom är det inte alltid lätt att säga vad som ska räknas som en grön investering eller inte. Men nästan alla studier som gjorts pekar mot EU som bäst i klassen. Däremot är bilden av Sverige mer blandad.

En studie som FN:s miljöprogram UNEP har gjort med Oxford Recovery Program från mars lyfter fram Danmark, Finland, Norge och Tyskland som ledande men stoppar in Sverige i en kategori länder med potential att göra betydligt mer.

Det är som sagt inte helt lätt att jämföra storleken på de gröna stimulanserna mellan länder men även Sveriges klimatpolitiska råd konstaterar i sin årsrapport 2021 att ”trots att den svenska regeringen har tryckt på för högre klimatambitioner i EU har flera medlemsländer knutit sin egen återhämtning närmare till klimatomställningen än vad Sverige har”.

Foto: Anders Good / TT

Kan detta bero på att klimatfrågan inte på samma sätt har blivit en del av den allmänna ekonomiska debatten i Sverige?

Mycket har nämligen hänt det senaste året. Inom näringslivet växer en insikt om att det inte finns någon affärsmodell inom någon bransch som inte kommer att påverkas av klimatomställningen. På finansmarknaderna pågår samtidigt den gröna guldruschen.

2020 blev en brytpunkt där investerare på ett helt nytt sätt började kasta sig efter allt som ens hjälpligen gick att kalla för ”grönt”. Och politiker med känsliga trendtentakler (läs Boris Johnson) har alltså börjat leta sig fram till en ny retorik där ekonomisk återhämtning och klimatomställning är ett.

Men det verkar inte riktigt hända i Sverige på samma sätt. Klimatfrågan är stor. Till och med jättestor. Men det som börjar växa fram internationellt i spåren av pandemin – analysen att klimatfrågan också är den centrala faktorn att bygga ekonomisk politik runt de närmaste decennierna – den har inte börjat kasta om svensk politik. Än. Greta Thunberg satt utanför riksdagen. Finansdepartementet ligger som bekant ett kvarter bort.

Ämnen i artikeln

Joe Biden

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt