Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-23 16:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/ki-svensk-ekonomi-bromsar-in-kraftigare-an-vantat/

Ekonomi

KI: Svensk ekonomi bromsar in kraftigare än väntat

Bild 1 av 2
Foto: Anders Wiklund/TT
Bild 2 av 2 Ylva Hedén Westerdahl
Foto: Henrik Hellstrom

Tullbråket mellan USA och Kina skakar världsekonomin, och nu försvagas den svenska konjunkturen snabbare än väntat. Det framgår i en ny rapport från Konjunkturinstitutet som släpptes på tisdagen. 

– Vi befinner oss i en högkonjunktur men ser att avmattningen kommer lite snabbare än enligt den bedömning vi gjorde i juni, säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet. 

Handelskrig, Brexit samt konflikten kring oljetankrar mellan Iran och andra länder är viktiga faktorer bakom utvecklingen. 

– Osäkerheten ligger som en våt filt över utvecklingen. Det har synts tydligt i tillverkningskonjunkturen, som mattas snabbare än vi bedömde tidigare, säger Ylva Hedén Westerdahl. 

Världens aktiemarknader föll på måndagen av det upptrappade handelskriget mellan USA och Kina. Vilka tullar som kommer att gälla mellan länderna kan komma att påverka framöver. Även situationen kring Brexit kan ge avtryck i konjunkturen. 

– Risken för att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal har ökat efter att Boris Johnson blev premiärminister, säger Ylva Hedén Westerdahl. 

Under det andra kvartalet bromsade både sysselsättning och BNP mer än väntat. 

– De utvecklades svagare än vi trodde, säger Ylva Hedén Westerdahl. 

Arbetskraften väntades öka men föll i stället med 0,2 procent under det andra kvartalet. Det gjordes färre investeringar inom näringslivet och hushållens konsumtion har inte ökat lika mycket som tidigare prognos pekat på. Dessutom har både import och export utvecklats långsammare än väntat. 

– Det beror också på den globala tillväxten, säger Ylva Hedén Westerdahl. 

Tillverkningsföretagens visar tecken på att försäljningen till utlandet minskar. 

– I Sverige exporteras en hel del investeringsvaror. När andra länder inte behöver utöka investeringar påverkas vår export negativt, säger Ylva Hedén Westerdahl. 

Konjunkturinstitutet förväntar sig att Sveriges ekonomi växer med 1,5 procent under 2019 och med 1,3 procent 2020. Det offentliga sparandet är på en lägre nivå än vanligt för en högkonjunktur, enligt prognosen. Även om högkonjunkturen väntas fortsatta året ut väntas kurvan vända nedåt nästa år. Inflationen väntas hamna under 2 procent både i år och under 2020. 

Riksbanken har väntat med den flaggade räntehöjningen. Indirekta effekter på tillväxt och priser gör att Konjunkturinstitutet skjuter fram en förväntad höjning av reporäntan till hösten 2020.

– För att hålla växelkursutvecklingen på samma nivå som i juni behöver vi skjuta på räntehöjningen, säger Ylva Hedén Westerdahl. 

Hon säger att det inte finns utrymme för regeringen att genomföra några ofinansierade reformer om överskottsmålet ska uppnås. 

– Vår prognos är ändå att de kommer att genomföra reformer på ungefär 20 miljarder, säger Ylva Hedén Westerdahl och tillägger: 

– Det betyder att de driver en neutral finanspolitik. Det gör att regeringen inte uppnår överskottsmålet. Men om vi år 2020 befinner oss i det här osäkra läget, med en ännu svagare konjunkturutveckling, är det väl inte heller en orimlig finanspolitik att bedriva en neutral finanspolitik snarare än en åtstramande, säger Ylva Hedén Westerdahl.