Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Kina håller ekonomiska farten uppe – trots skuldberg

BYggnadsarbete under en rundtur arrangerad av kommunistpartiet vid dess kongress på söndagen.
BYggnadsarbete under en rundtur arrangerad av kommunistpartiet vid dess kongress på söndagen. Foto: WANG ZHAO/AP/TT

Kinas ekonomi håller farten uppe. Och nu har tjänstesektorn tagit över från industrin som lokomotiv. Men ett enormt skuldberg och höga priser på fastighetsmarknaden oroar.

Mitt under Kinas partikongress kom positiv ekonomisk statistik. BNP det tredje kvartalet i år växte med 6,8 procent. Om siffrorna stämmer, insynen i Kinas statistik är begränsad.

– Lite kan det ha att göra med att man har partikongress och vill föra fram en hög tillväxt. Men mycket ser bra ut, man har ett handelsöverskott och detaljhandeln ökar, säger Kinaexperten Frédéric Cho.

Kristina Sandklef, ekonom med lång erfarenhet av Kina och tidigare Kinaexpert på fondbolaget East Capital, instämmer i att statistiken kan vara friserad av politiska skäl.

– Med det nämnt, så växer tillväxten framför allt till följd av att en ökad tjänstesektor och konsumtion neutraliserar att industrin växer långsammare, konstaterar hon.

Därmed tycks Kina vara på god väg att lyckas med den uttalade strategin att minska beroendet av export till att bli mer inhemskt driven. Tjänstesektorn har tagit över från industrin som motor och står för nära 65 procent av tillväxten. E-handeln växer snabbt, liksom delningsekonomin.

– Det är en kinesisk paradox. Politiken har blivit mer traditionellt kommunistisk samtidigt som ekonomin tuffar vidare i marknadsekonomisk riktning, säger Frederic Cho.

Samtidigt varnar internationella bedömare varnar för en lånedriven tillväxt. Kinas skuldberg kommer enligt IMF att uppgå till 300 procent av BNP 2022. Särskilt har företagens och hushållens belåning ökat på senare år.

Frédéric Cho tycker dock att Kina har bättre kontroll över läget nu än för ett år sedan. Den kinesiska ledningen har försökt minska skuldutvecklingen genom att reformera statliga företag och lägga ner de som är olönsamma. Det tidigare vanliga fenomenet att finansiera sig via så kallade skuggbanker, informella banker utanför den statliga banksektorn med ofta tveksamma metoder, har också minskat. Bankerna har dessutom uppmanats att bli mer noggranna med vad de lånar ut till och inte bevilja lån till ”irrationella investeringar” som biokedjor och fotbollslag.

Frédéric Cho ser också tecken på att bostadsmarknaden, där många varnat för en bubbla, ser lite bättre ut, även om det fortfarande finns överkapacitet och så kallade spökstäder på sina håll. För att kyla av marknaden har kommunistpartiet infört begränsningar i antalet lägenheter en person får äga och vinstskatt på fastigheter. Senaste statistiken visar också på en viss avmattning.

– Ofta ger den typen av åtgärder en temporär effekt, men i längden är efterfrågan efter bostäder så pass stor att den fortsätter växa. Det troliga är att tillväxten stabiliserar sig så att fastighetsmarknaden börjar bottna i stället för att växa hysteriskt, säger Kristina Sandklef.

Samtidigt fortsätter Kina vara en i hög grad sluten marknad. Löften om att öppna upp för utländska investeringar har stannat vid fagra ord. Europeiska handelskammaren hävdar till och med att det blivit svårare att verka i Kina.

– Budskapet är fortfarande att man ska ge utländska investerare mer förmånliga villkor. Men i praktiken händer inget. Jag hoppas att Kina agerar på den här punkten, annars blir landet mindre attraktivt för utländska investerare, säger Frédéric Cho.

Det kommunistiska partiet under Xi Jinpings ledning tycks ha stärkt greppet om både ekonomin och politiken. Statliga företag står för runt 35–40 procent av BNP. Men inflytandet är större eftersom staten ofta är delägare i privata företag. Allt för att markera vem som styr. Alla privata företag över en viss storlek måste, enligt föreslagna regler från Xi Jinping, dessutom ha en egen partikommitté och en partimedlem i styrelsen.

– Det är inte precis ett steg i rätt riktning, konstaterar Kristina Sandklef.

Kinas BNP

Kinas BNP steg med 6,8 procent det tredje kvartalet i år. Det var högre än det tillväxtmål på 6,5 procent som Kina har. Förra året ökade BNP med 6,7 procent.

Konsumtion, där även offentlig konsumtion ingår, bidrog med 64,5 procent till tillväxten.

Detaljhandeln steg med 10,3 procent i september på årsbasis.

De disponibla inkomsterna ökade med 7,5 procent de första nio månaderna i år. Det var snabbaste ökningen på två år.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.