Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-22 10:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/kina-ska-ta-itu-med-zombieforetag/

Ekonomi

Kina ska ta itu med zombieföretag

Kinesiskt stålverk, femton mil öster om Peking. Foto: Torbjörn Petersson

Kina ska avveckla tusentals statliga bolag som gått in i ett konstant tillstånd av olönsamhet och som bara fortsätter att hållas vid liv av lån från statliga banker och subventioner från staten. De kallas för zombieföretag och ska vara eliminerade vid utgången av 2020.

Torbjörn Petersson
Rätta artikel

Planen presenteras nu på nytt och ska resultera i att fyra provinser i norra Kina till en början lägger ned sina olönsamma statliga företag, uppgav statliga medier nyligen.

Den 21 januari tog Kinas högste ledare Xi Jinping upp frågan i ett tal.

Han sa då att stora krafter behövs för att avlägsna zombieföretagen och frigöra resurser som behövs på annat håll.

Nedläggningsplanen är inte ny, den har dykt upp flera gånger tidigare. Ett arbete i den riktningen påbörjades under första halvåret 2018, men planen övergavs när konjunkturen vände ned. Det har skett varje gång de kinesiska ledarna skrämts av insikten att stängda fabriker leder till kraftigt ökad arbetslöshet. 

Arbetslösheten i sin tur kan starta protester där udden riktas mot det styrandet Kommunistpartiet. 

Är det något som skrämmer både lokala och centrala politiker i Kina så är det ett scenario där stora grupper av arbetslösa vänder ilskan mot partiet.  

Även den här gången är det med en varning för följderna som planen att stänga zombieföretag dammas av. Särskilt som den kinesiska ekonomin inte växer lika snabbt som tidigare och Kina befinner sig i ett handelskrig med USA.

Idén handlar om att slå igen drygt  2.000 olönsamma statliga bolag som styrs från central nivå, enligt statistik från SASAC, den statliga kommissionen som övervakar och administrerar de statsägda tillgångarna.

Om även sovande bolag på lokal nivå räknas in handlar det om över 10.000 företag, skriver Hongkongtidningen South China Morning Post. 

Det var flera år sedan de här företagen spelade ut sin roll, om de någonsin haft en. 

I en snabb fas av framåtskridande i Kina byggdes kapaciteten ut i vitt skilda branscher, som cement, stål, aluminium och raffinering av olja. Alla länder har i något skede i sin utveckling fått överkapacitet i vissa branscher. Skillnaden i Kina är storleken.

Uppgiften om hur mycket betong Kina använde mellan 2011 och 2013 ger en fingervisning om den enorma skalan. Under de tre åren gick det åt mer betong i Kina än vad USA gjorde av med under hela 1900-talet, enligt statistik från US Geological Survey, som är USA:s motsvarighet till svenska Lantmäteriet.

Hundra års byggande i USA passerades med råge av Kina under dessa tre hektiska år, då landet var inne i sin mest intensiva urbaniseringsvåg, den största i världshistorien. 

Baksidan syns bland annat i form av de företag som sedan många år varit rena förlustaffärerna. 

Varför bolagen inte lagts ned tidigare?

För att den så kallade järntriangeln av statliga företag, lokala politiker och lokala banker haft samma agenda. Alla har tyckt sig ha haft något att tjäna på att pumpa in mer pengar i de odugliga och olönsamma företagen. 

Först och främst för att företagen räddats undan konkurs ytterligare en tid. Hundratusentals arbetare har fått behålla sina jobb.

Men också för att lokala banker tjänat pengar på utlåningen. Riskerna har de helt kunnat bortse från, säkra som de varit på att täckas upp från centralt håll.

För lokalpolitiker har den ekonomiska aktiviteten sett bra ut på papperet – det har varit så de blivit bedömda.