Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-22 01:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/kina-vill-minska-hongkongs-makt-med-egen-valutazon/

Ekonomi

Kina vill minska Hongkongs makt med egen valutazon

Foto: STR

Kina sjösätter en ny digital valuta och kan på sikt skapa en ny valutazon. Det gör landet mindre beroende av Hongkong. 

Tanken är att kopiera den kapitalistiska modellen i Hongkong och flytta in den i Fastlandskina.

Pärlflodens delta i södra Kina är ett område där det kinesiska kommunistpartiet sedan några år har en uttalad ambition att skapa en globalt ledande industriregion. Demonstrationerna i Hongkong har gett Kinas ledning argument att skynda på den utvecklingen.

Sedan en tid deltar internationella forskare i möten med idéer om hur Kina kan möta framtiden. 

I den kinesiska strategin ingår en nyligen lanserad elektronisk valuta och på sikt en ny konvertibel valuta för ett kluster av städer i regionen, som vid mötena på engelska med de internationella experterna benämns som Greater Bay Area. 

I Kinas långsiktiga utvecklingsplan ifrågasätts Hongkongs roll som huvudsaklig finansiell brygga till omvärlden. En möjlighet är att Kina helt enkelt tar fördelarna från Hongkong, som då skulle marginaliseras, och i stället anpassar dem till att fungera i en större region kring Pärlflodsdeltat i södra Fastlandskina.

– Vad vi vet är att Kina i den regionen nu är på väg att skapa ett ekonomiskt kraftcentrum för att nå sina mål. Om 10, 15 år kan det vara ett eget valutaområde. Med ett eget juridiskt ramverk. Det kommer inte att bli exakt som Hongkong, men bli väldigt likt, säger Christer Ljungwall.

Han var fram till nyligen svensk gästprofessor i nationalekonomi vid ett av Kinas främsta lärosäten och en av de mellan 10 och 50 utländska experter som regelbundet deltar i mötena om Kinas framtid. 

Forskarna får i uppdrag att fundera kring en specifik fråga. Ibland jordnära ämnen som hur produktiviteten i ekonomin ska förbättras. Ibland frågor som rör hur Kina kan underlätta handel och transaktioner med omvärlden. Till grund för diskussionerna ligger ett styrdokument från det kinesiska kommunistpartiet från förra året.

Där beskrivs tydligt att regionen kring Pärlflodens delta i södra Kina i provinsen Guangdong är helt central för hur hela landet kommer att utvecklas i framtiden.

Elva städer, inklusive Shenzhen, Kanton, Hongkong och Macau, har fått i uppgift att utveckla ett oöverträffat klimat för innovationer med globala influenser – förenat med kommunistpartiets fortsatta enpartistyre och stort statligt inflytande.

Redan år 2022 är målet att ha bildat en innovativ region av världsklass i Pärlflodens delta. År 2045 – fyra år innan Folkrepubliken Kina firar 100-årsjubileum – ska området bidragit till att Kina har blivit världsledande inom områden som artificiell intelligens, digitalisering och avancerade molntjänster.  

– Kina tar gärna in folk med olika erfarenheter för att förutsättningslöst diskutera ämnen på akademisk nivå i workshops. Det kan vara andra frågor än vad de politiska ledarna arbetar med för tillfället. Men de vill lära sig hur andra människor tänker i olika frågor, säger Christer Ljungwall, apropå sammankomsterna med internationella experter, där han själv ingår.

Ett stort porträtt på Kinas president Xi Jinping. Foto: Mark Schiefelbein

Det finns en restriktion från Peking: Kina och kommunistpartiet kommer alltid i första hand. Och det är där kritiken ofta förekommer från utländska forskare. Partiet kommer alltid att bestämma och därför kan området i södra Fastlandskina aldrig bli som Hongkong i dag. 

– Men problemet för Hongkong är att också Hongkong i förlängningen sorterar under partiet. Vad den kinesiska planen mer och mer liknar är Singapores system med transparens och ett regelverk av mer internationell klass, påpekar den svenske forskaren. 

Han understryker betydelsen av riktningen som den kinesiska ledningen pekat ut: 

– Det här är inga fiktiva tankar eller någonting som Kina hittat på i all hast. Det här är en handlingsplan med en klart utstakad linje, som jag tror att vi i västvärlden ofta missar.

Läs mer: Kinas dollarmiljardärer blir allt fler 

Christer Ljungwall menar att de långsiktiga, strategiska frågor som Kina, med utländska experters input, för närvarande utreder kan leda till omvälvande förändringar, nya flöden inom handel och investeringar och hittills okända mönster av samarbeten kring innovation i hela världen.

Statsvetaren Mikael Román, som också har nära insyn i de kinesiska planerna, är av samma åsikt.

– Utvecklingen i södra Kina får på sikt globala konsekvenser. Redan i dag syns exempelvis nya mönster i samarbetet mellan Kina och Sydamerika, där Guangdongprovinsen är hela basen för Kinas handel med Sydamerika och där Brasilien fungerar som språngbräda, säger Mikael Román.

Zhuhai i provinsen Guangdong är en av de kinesiska städerna som ska utmana Hongkong med ekonomiska fördelar. Foto: Jin Liangkuai/TT

För Sverige och svenska företag blir det viktigt att förstå vad utvecklingen leder till, påpekar han.

– Sverige har just nu ett komplicerat förhållande till Kina, men trots det spända läget måste vi förhålla oss till den här förändringen och besluta vilka åtgärder som bör genomföras för att Sverige ska vara en attraktiv global partner även i framtiden, enas de båda forskarna.  

Utvecklingen i södra Kina ska, enligt strategin, öppna för modernare lagstiftning, förenklad byråkrati, mer investeringar och ökade transaktioner med omvärlden.

Några av reformerna kan komma snabbt, tror Christer Ljungwall – som ytterligare minskade begränsningar för valutatransaktioner till och från det kinesiska fastlandet.

Fastlandskina skulle relativt enkelt kunna införa sin egen konvertibla valuta i den utpekade regionen kring Pärlflodens delta. Det kan ske med utgångspunkt i den elektroniska valuta, DCEP, som den kinesiska centralbanken successivt kommer att lansera under 2020.  

Den nya digitala valutan kan användas för att erbjuda företag snabba och säkra transaktioner mellan det kinesiska fastlandet och omvärlden.

– Den nyordningen är ett första steg där Kina gör sig oberoende av Hongkong.  konstaterar Christer Ljungwall.

Sedan tidigare är den fullt konvertibla Hongkong-dollarn ett av de tyngsta skälen till varför Fastlandet behöver Hongkong. Staden har blivit ett nav för Kinas aktie- och obligationsmarknad. 

Länge gjorde Hongkongs geografiska läge, som port till det röda Kina, staden till nästan den enda platsen varifrån affärer gjordes med Kina. Den brittiska lagstiftningen och avsaknaden av kapitalkontroller har varit andra avgörande faktorer. 

På senare år har det blivit lättare att göra affärer direkt med Fastlandskina – och får kommunistpartiet i Peking som det vill blir Hongkong framöver bara en av elva städer med lika förutsättningar i regionen, och tappar därmed sin särställning.

_ Det är dags för Hongkong att börja fundera på de stora förändringar som kan inträffa, säger Christer Ljungwall.

Kommer Kina att lyckas?

Det vet ingen. Risker finns med den kinesiska utvecklingsmodellen. På andra områden finns det möjligheter som vi inte ens förstår vidden av, menar Christer Ljungwall.

– Vad Sverige och andra länder behöver är en fördjupad analys av Kinas strategiska expansionsplaner och vilket globalt inflytande landet aspirerar på. Därefter kan konsekvenserna för handel, investeringar och samarbete diskuteras, säger han.

Läs mer: Hongkong firade nyår med nya protester