Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-16 05:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/kolenergi-pa-vag-mot-kollaps-i-eu/

Ekonomi

Kolenergi på väg mot kollaps i EU

Brunkolskraftverk i Weisswasser i den tyska delstaten Sachsen. Foto: Ardea/IBL Bildbyrå

Under en period i maj stod alla brittiska kolkraftverk stilla för första gången sedan industriella revolutionen. 

Nu rasar kolanvändningen i EU, visar en ny rapport.

Men kolet ersätts dock bara till hälften av förnybara energikällor. Den andra hälften står naturgas för.

Detta kan vara året då kolet kollapsar som energikälla i EU, visar en ny analys.

Kolgenererad elkraft har länge minskat i Europeiska unionen. Mellan 2012 och 2018 krympte den med 30 procent. Men fallet accelererar. Bara i år väntas nedgången bli 19 procent, skriver den brittiska tankesmedjan Sandbag i en halvårsanalys av EU:s energisektor.

Analysen bygger på data från Entso-e, ett nätverk av 43 elkraftbolag i 36 europeiska länder.

Ungefär hälften av det skrotade kolet har ersatts av vind- och solkraft och hälften av naturgas. Det senare är visserligen en fossil energikälla, men klimatavtrycket är betydligt lägre. ”EU:s prissättning på koldioxid har börjat fungera”, skriver Sandbag.

Utsläppspriset nådde i somras 28 euro per ton, vilket var 250 procent högre än i början av 2018.

Fortsätter takten i kolnedgången under resten av året kommer bara detta att innebära 65 miljoner ton mindre koldioxidutsläpp från EU, eller en nedgång med 1,5 procent.

– Det här året kan vara början på slutet för kolkraften i Europa, säger Sandbags energianalytiker Dave Jones.

Även efter årets slut kommer dock 12 procent av unionens växthusgasutsläpp att härröra från koleldning.

Sandbag flaggar för att det kommer att behövas nya politiska beslut för att hålla drivkraften i energiskiftet i gång. Tankesmedjan tror till exempel att växlingen från kol till naturgas nått sin topp eftersom ytterligare utbyte med nuvarande villkor sannolikt inte lönar sig för energibolagen.

Framför allt är det Irland, Frankrike och Storbritannien som stängt av sin kolkraft. I dessa tre länder är minskningarna 79, 75 respektive 65 procent, och mindre än två procent av energiproduktionen i länderna kom från kol under första halvåret.

Under två veckor i maj stod alla kolkraftverk i Storbritannien stilla, och det har inte hänt sedan den industriella revolutionen.

Även i Spanien och Italien minskar kolanvändningen mycket, med 44 respektive 28 procent, och ungefär 6 procent av energimixen där består numera av kol.

Tyskland kritiseras ibland för att ha ersatt den slopade kärnkraften med mer kol, men även där minskar i år kolet rejält, med 22 procent. Elproduktionen krympte vid 32 av Tysklands 35 brunkolsverk och sker inte längre dygnet runt.

I absoluta termer är den tyska minskningen den klart största, eftersom Tyskland är ett av Europas största kolländer.

I Polen, som är det EU-land där kolet står för den största andelen av energiförsörjningen, är minskningen 6 procent.

I tre länder, Bulgarien, Slovenien och Österrike, ökar kolkraften i år en aning. Sandbag menar att utbyggnaden av sol- och vindkraft måste skruvas upp i stora brunkolsländer som Polen, Tjeckien, Rumänien, Bulgarien och Grekland.

Sandbag bildades med syfte att följa upp EU:s handel med utsläppsrätter och att propagera för att kol ska fasas ut som energikälla i unionen till 2030.

Kol används huvudsakligen som energikälla, men det finns även andra användningsområden, varav det viktigaste är som insatsråvara vid stålproduktion. Metoder för att tillverka stål fossilfritt, med hjälp av vätgas, håller på och utvecklas av bland andra svenska SSAB.

I de rika OECD-länderna används 82 procent av kolet för el och värme, medan andelen är 65 procent i länder utanför OECD.

Globalt nådde både produktion och konsumtion av kol en topp 2013–2014, visar Internationella energimyndighetens statistik. Därefter gick kurvorna ner i några år, men 2017 och 2018 började de stiga igen, bland annat på grund av ökningar i Kina och Indien.