Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-07 04:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/kommuner-larmar-efter-arbetsformedlingens-nedskarningar/

Ekonomi

Kommuner larmar efter Arbetsförmedlingens nedskärningar

Foto: Thomas Karlsson

Orter där Arbetsförmedlingen stänger kontor har redan fått problem. Nu larmar flera av dem, i en rapport som DN tagit del av, om arbetslösa som faller mellan stolarna, långa handläggningstider och ökad arbetslöshet. 

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har i en rapport samlat lägesbilder från kommuner. Flera av dem är sådana som Arbetsförmedlingen antingen redan har lämnat, eller sådana som de ska lämna. 

Totalt har 78 kommuner svarat. En stor del av dem pekar på svårigheter att få kontakt med Arbetsförmedlingens handläggare. Både för arbetssökande och för kommunens personal.

I förlängningen har det, enligt rapporten, lett till bland annat lönebidragsanställningar som löpt ut i onödan, beslut som uteblir och att personer med behov inte får ta del av insatser. En av kommunerna som tillfrågats uppger att de redan ser stigande arbetslöshet. 

”Signalerna om brister är så många och omfattande att de är svåra att överblicka”, konstaterar SKL.

Leif Klingensjö är sektionschef för utbildning och arbetsmarknad på SKL. Lägesbilden som kommunerna ger är så allvarlig att han nu tvivlar på om Arbetsförmedlingen över huvud taget kommer klara av att utföra sitt uppdrag parallellt med de stora förändringarna som myndigheten står inför. 

– Den bild vi får utifrån det här materialet pekar på att det i alla fall finns väldigt stora utmaningar för Arbetsförmedlingen med att klara sitt uppdrag, säger Leif Klingensjö. 

– Det finns inga handläggare att få tag på och det i förlängningen leder till att inga beslut fattas. Det allvarliga är att vi behöver insatser för de som är arbetslösa, och det ser vi inte att det blir av just nu, fortsätter han. 

Leif Klingensjö är sektionschef för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Foto: Pressbild

Östra Göinge är den kommun som har näst högst arbetslöshet i Skåne. Där var Arbetsförmedlingen på väg att lämna redan för två år sedan men de blev kvar, fram tills nu. 

Jonas Rydberg, Östra Göinges kommunchef, delar bilden som målas upp i SKL-rapporten. Det finns flera saker som är bekymmersamma enligt honom. En är att myndighetsbeslut rörande insatser för arbetslösa fortfarande måste fattas av Arbetsförmedlingen, som inte finns på orten. 

– Det kan vara beslut om praktikplatser, utbildningar eller andra insatser. Det är mycket svårare att få fram nu och allting tar mycket längre tid, säger Jonas Rydberg. 

Foto: Pressbild

Östra Göinge har de senaste åren haft en stor inflyttning av nyanlända, vilket har gjort att de behövt engagera sig kraftfullt i arbetsmarknadsfrågan. Tanken när Arbetsförmedlingen nu lämnat kommunen är att allt mer av kontakten med myndigheten ska övergå i digital form. 

– För den målgrupp som är aktuell för oss är det skrattretande. De har inte tillgång till de kanalerna över huvud taget, de kan inte språket och förstår inte hur systemet fungerar. De behöver någon som faktiskt tar dem i handen och leder dem framåt i en process, säger Jonas Rydberg.

DN kunde i fredags berätta att flera kommuners kostnader för ekonomiskt bistånd ökat kraftigt i kölvattnet av Arbetsförmedlingens neddragningar. Det gäller även Östra Göinge, som sett en tydlig ökning efter sommaren. 

– De senaste två åren har vi lyckats jobba ner antalet arbetslösa, men nu när konjunkturen svänger samtidigt som Arbetsförmedlingen dels inte är kvar rent fysisk och dels har begränsade resurser. Ja då är vi inte så där jättenöjda, säger Jonas Rydberg. 

De stora förändringarna i Arbetsförmedlingen kommer dels av det minskade anslaget i Moderaternas och Kristdemokraternas budget, dels av egna omstruktureringsprojekt och dels av den reform det beslutades om i januariavtalet. 

En av slutsatserna i SKL:s rapport är att kommunernas larm ”visar på behov av kraftfulla initiativ från regeringen och myndigheten”. 

– Det är den bild vi får nu från kommunsektorn. Det är den bild som faktiskt finns där ute, säger Leif Klingensjö på SKL.

Vad ska man göra då? 

– Det behövs klarhet i hur det ska se ut i ett längre perspektiv. Vi behöver få myndigheten på banan och de måste ta de beslut som behövs kring arbetslösa. Vi har erbjudit lokaler i kommunerna under en övergångsperiod för att höja den lokala närvaron men har inte fått någon respons.

I början av 2019 hade Arbetsförmedlingen kontor i 218 kommuner. I utgången av 2020 ska de finnas i hundra kommuner, bara 79 av kontoren kommer vara fast bemannade. 

I januari lades ett varsel om 4.500 anställningar som var hotade, hittills har 1.700 fått uppsägningsbesked. Samtidigt har 1.300 personer sagt upp sig från Arbetsförmedlingen på egen begäran.

Läs mer: ”Livsfarligt för oss när Arbetsförmedlingen lämnar”