Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-07 14:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/konjunkturinstitutet-vaccin-kravs-for-att-ekonomin-ska-komma-ur-krisen/

Ekonomi

Konjunkturinstitutet: Vaccin krävs för att ekonomin ska komma ur krisen

Konjunkturinstitutets chef Urban Hansson Brusewitz.
Konjunkturinstitutets chef Urban Hansson Brusewitz. Foto: Eva Tedesjö

Den värsta krisfasen är över. Men svensk ekonomi kommer att tyngas av pandemin under minst ett år till.

Ändå blir regeringens krisstöd inte så dyra som befarat.

Det säger Konjunkturinstitutets chef Urban Hansson Brusewitz till DN inför myndighetens kommande prognos.

Det pågår ett intensivt arbete på statliga Konjunkturinstitutet. Om några dagar ska myndigheten presentera den senaste upplagan av sin viktigaste prognosprodukt. Konjunkturläget, som serien heter, har kommit ut ända sedan starten 1937.

In i det sista väntar man med att ”låsa siffrorna”, som generaldirektör Urban Hansson Brusewitz säger.

När DN träffar honom märks det på två sätt att det är ett annorlunda prognosarbete som snart ska slutföras. Det är strax efter lunchtid, men kaffebryggarna är avstängda. Kontorslandskapet är öde.

Pandemin har också gjort osäkerheten mångfalt större än i en vanlig prognos. Tio till femton gånger osäkrare, enligt Urban Hansson Brusewitz.

– Det är stora kast i våra prognoser nu, säger han.

Är det ändå en liten ljusning vi börjar se nu?

– Jag tror det. Vi gör mätningar av företagens omsättning och har sett en liten förbättring under maj månad. Tillsammans med en del annan information skulle jag tro att botten kanske var i slutet på april och i början på maj.

Även om viruskrisens värsta fas ligger bakom oss tecknar Urban Hansson Brusewitz en framtidsbild av ekonomin som är ganska nedslående. Visserligen bygger den på bräckliga antaganden och eventualiteter.

Inte minst kring hur pandemin kan utvecklas.

– Vi har en del avstämningar med Folkhälsomyndigheten. Det är inte så att vi får en prognos på smittan, men vi kommer med några antaganden och frågar dem, är det här helknäppt?

Den slutsats som Konjunkturinstitutet har dragit är att krisförloppet blir utdraget. Smittspridningen i både Sverige och världen kommer att fortsätta under 2021. I ett huvudscenario räknar man med att det kommer ett vaccin som är klart att användas nästa höst.

Många länder har haft en mindre smittspridning med den här nedtryckningsstrategin. De kan lätta den sociala distanseringen, men måste också stänga snabbt och karantänsätta personer när man hittar smitta. Lyckas man inte med det och får en andra våg kommer det bli problem med leveranser till Sverige.

Till dess fortsätter den sociala distanseringen. Det påverkar restauranger, hotell och butiker negativt. Och oron finns kvar för att smittan på nytt ska blossa upp och orsaka nya störningar i världshandeln. Det drabbar i sin tur svensk industri.

Sveriges bnp kommer enligt Konjunkturinstitutet därför att krympa betydligt mer än under finanskrisen. Arbetslösheten stiger, men dämpas lite av korttidspermitteringarna. Någon riktig ekonomisk återhämtning kan man inte räkna med förrän viruset är borta.

– Så länge vi inte har ett vaccin kommer det finnas en osäkerhet. Och det kommer inte minst påverka företagens investeringar, säger Urban Hansson Brusewitz.

Även om det skulle vara så att läget i Sverige stabiliseras finns riskerna kvar i vår omvärld.

– Många länder har haft en mindre smittspridning med den här nedtryckningsstrategin. De kan lätta den sociala distanseringen, men måste också stänga snabbt och karantänsätta personer när man hittar smitta. Lyckas man inte med det och får en andra våg kommer det bli problem med leveranser till Sverige.

Konjunkturinstitutets chef Urban Hansson Brusewitz.
Konjunkturinstitutets chef Urban Hansson Brusewitz. Foto: Eva Tedesjö

Flera utländska prognosmakare räknar med att många ekonomier kommer att skadas permanent i krisen. Samarbetsorganet OECD har skrivit ned det som kallas potentiell bnp. Själva tillväxtbanan blir alltså lägre.

Den bedömningen gör även Konjunkturinstitutet i sin kommande prognos.

– Vi räknar med att en del av uppgången i arbetslösheten kommer att bli varaktig. Kanske främst för utrikes födda och nyanlända. Sedan blir investeringarna mindre, vilket ger lägre produktiviteten och lägre tillväxt, säger Urban Hansson Brusewitz.

Han tror också att pandemin kan förändra sociala mönster mer varaktigt.

– Risken finns ju att den sociala distanseringen kommer leva kvar åtminstone till sommaren 2021. Det blir en så lång period i människors liv att det kan påverka människors beteenden på sikt.

Coronakrisen har i sin första fas slagit mot ekonomin på ett annat sätt än tidigare kriser. Den har varit snabbare. Den har drabbat nästan alla världens länder samtidigt, vilket är unikt. Svensk ekonomi har också påverkats på ett djupare sätt.

– I finanskrisen påverkades konsumtionen knappt alls, men nu har vi en kris som slår relativt hårt mot hushållens konsumtion.

Det har orsakat en bredare ekonomisk smäll.

– Man får ofta känslan när man tittar ut här i stan att det är de kontaktnära branscherna, restaurang, hotell och butiker, som påverkar nedgången. Tappet är visserligen störst där. Men vår bild är trots allt att det i huvudsak är som en vanlig konjunkturnedgång, i den meningen att det är främst är exportindustrin som driver ned ekonomin.

Vad ger du regeringens krisåtgärder för betyg?

– Jag skulle nog ge dem 4 av 5 i betyg. Det finns mindre frågetecken, till exempel när det gäller sänkningen av arbetsgivaravgiften som inte har varit så effektiv. En del har ju sagt att man borde ha skyddat företagen mer och satsat kanske 100 miljarder i månaden. Men det tycker jag inte man kan göra. Man ska undvika att alltför snabbt gå upp i statsskuld. Det finns ju också en risk att den här krisen blir mer långvarig.

Många av krisstöden avvecklas inom kort, är det rätt?

– Det är en jättesvår avvägning hur länge man ska hålla exempelvis hotell och restauranger under armarna. Vi kan inte slå sönder de här näringarna. Men jag tror att det är oundvikligt att en del av dessa måste gå i konkurs.

Konjunkturinstitutet räknar samtidigt med att stöden blir billigare än regeringen bedömer. Enligt finansdepartementets kalkyl kostar krisåtgärderna sammanlagt 250 miljarder kronor. 95 av dem är kostnader för korttidspermitteringarna.

Men Urban Hansson Brusewitz tror inte att företagen kommer att använda systemet så mycket. Konjunkturinstitutets bedömning är att korttidspermitteringarna hamnar kring 50–60 miljarder.

– I vår prognos kommer vi räkna med mindre korttidsarbete än regeringen. Totalt kommer vi nog lite under 200 miljarder kronor i totala kostnader för regeringens åtgärder i år. 

Konventionell stimulanspolitik tror Urban Hansson Brusewitz dröjer. Det är ingen idé att ge stöd åt efterfrågan i ekonomin när smittan hindrar människor från att konsumera, resonerar han. Ett slags återstartspaket är inte lämpligt förrän nästa år. Och det behöver då inriktas på att minska de permanenta skadorna i ekonomin.

– Man kan nog tänka sig olika investeringsstöd till näringslivet, och utbildningsinsatser. Det tror jag är viktigt. Det finns samtidigt ett behov av att stötta kommunsektorn.  Sedan har vi testning och smittspårning. Om man ska ta det här på allvar, vilket jag tycker man ska göra, måste man rekrytera folk.

Går det att göra stimulanserna gröna och klimatvänliga?

– Grön omställning är jätteviktigt, men det gäller att ha något som är genomtänkt. Man kan nog göra en del vettigt. Om vi ska ha mer elbilar behöver vi ju mer laddstolpar. Man kan trappa upp uppbyggnaden av den infrastrukturen.

 

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt