Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Konkurrenter kan stoppa statsstöd till blödande Postnord

Other: Emil Langvad/TT

Ge inte Postnord Danmark miljarder i statligt stöd, utan lägg ner företaget.

Det kräver det danska åkeriförbundet, DTL, som vänt sig till EU-kommissionen för att stoppa de danska och svenska staternas stöd till det krisdrabbade Postnord.

I oktober kom Postnords ägare, den svenska och danska staten, överens om att rädda koncernen, i synnerhet dess danska dotterbolag.

Men överenskommelsen slöts först efter flera månader av hårda förhandlingar. Enligt vad DN erfar var det först när de svenska förhandlarna i september hotade att sätta Postnord i konkurs som danskarna gick med på att betala det mesta av stödet.

Danska staten står för sammanlagt 1,8 miljarder kronor och den svenska bidrar med 400 miljoner kronor.

Läs mer: Fusionen blev dansk skalle för Postnord 

EU-kommissionen måste dock ge sitt godkännande för vad som i praktiken är ett statsstöd. Men DTL har vänt sig till kommissionen och ifrågasatt att Postnord Danmark får pengarna. I ett brev till EU:s konkurrenskommissionär, Margrethe Vestager, ställer DTL en rad frågor som de vill att kommissionen tar upp med de båda ägarna.

– Det är klart att vi har en lång rad betänkligheter när det gäller att tillföra pengar till Postnord, säger DTL:s vd Erik Østergaard.

DTL är det branschförbund som främst har de mindre åkarna som medlemmar. Där har det länge funnits ett missnöje med Postnord, inte minst med företagets prissättning.

Postnord ansvarar för, i båda Danmark och Sverige, den så kal­lade befordringsplikten. Det är en skyldighet för staterna att se till att det finns en fungerande postservice i landet. Men denna plikt innebär också, menar DTL, en risk för korssubventionering. Det betyder att intäkter från en verksamhet subventionerar en annan. DTL undrar hur kommissionen ska garantera att så inte sker, när Postnord efter att ha fått pengarna använder samma transportapparat för både konkurrensutsatt gods och för befordringspliktiga försändelser.

– Vi får uppgifter från våra medlemmar om att Postnord arbetar med orealistiska priser, inte bara när det gäller paket utan även stycke­gods och andra segment, säger Østergaard.

Vid sidan av en rad frågeställningar till Vestager, har även DTL presenterat en alternativ lösning för kommissionen. I korthet går den ut på att staten upphandlar den befordringspliktiga delen från privata före­tag.

Erik Østergaard påpekar att staten gör liknande saker redan. Han tar som exempel bland annat järnvägs- och färjetrafiken. Där upphandlar staten de samhällsnödvändiga transporterna. Staten ställer krav på avgifter, tidtabeller och avgångar.

– De är mer komplicerade än postområdet, så varför inte göra det där, undrar Erik Østergaard.

I det läget, då Postnord Danmark inte längre ansvarar för befordringsplikten, ska de övriga delarna av bolaget säljas.

– Då finns inget skäl till varför staten ska vara aktieägare i Postnord, tillägger han.

Det som utmärker Postnord Danmark är att bolaget har flera tusen anställda med så kallade ”särskilda villkor”. De är garanterade tre årslöner i uppsägningslön – utan arbetsplikt. Av de sammanlagt 2,2 miljarder kronor i stöd, ska drygt 1,5 miljarder kronor användas för att klara uppsägningarna.

Erik Østergaard har en lösning även på detta dilemma. De anställda som inte kan följa med till en ny ägare, blir staten ansvariga för.

– För den händelse att Postnord Danmark går i konkurs finns det redan en överenskommelse med de fackliga organisationerna att staten har förpliktelsen att betala deras uppsägningslön, säger han.

Och konkurs är ett reellt hot mot Postnord Danmark, redan i början av året var företaget illa ute.

– Det var bara för att det i februari fick en miljard kronor från moderbolaget som det egna kapitalet kunde återställas, säger Østergaard.

Kommissionens granskning är i gång, men Østergaard tror att det ”kommer att ta lång tid” innan den är klar. Under tiden måste Postnord Danmark vänta på pengarna. Kommissionen kommenterar inte ett pågående ärende, inte heller när det kan tänkas vara klart.

Postnord

Postnord ägs till 60 procent av den svenska staten och 40 procent den danska. De båda ägarna har 50 procent av makten i styrelsen.

I mars bad Postnord om tre miljarder i ägarstöd. Efter utdragna förhandlingar enades ägarna i oktober om att betala 2,2 miljarder i stöd.  

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.