Sverige är det land i världen som nått längst när det gäller att dra ned på användningen av kontanter - något nätverket Kontantupproret och flera pensionärsorganisationer i åratal kämpat emot.

I fjol fick de visst gehör när Riksbankskommittén föreslog att de stora bankerna skulle ha ett särskilt ansvar för att se till att det i hela landet fanns rimliga möjligheter att sätta in och ta ut pengar på bankkonton, samt att företag ska kunna lämna in sina dagskassor.

Kontantförespråkare har oftast talat om att kontanter behövs som ett alternativ, i synnerhet för mer utsatta grupper i samhället som har svårt att använda digitala betalningsmedel. Ett annat argument har varit säkerheten - att ha kontanter tillgängligt om och när de digitala betalningstjänsterna av någon anledning kraschar.

Men på senare tid har även integriteten vuxit fram som ett allt starkare argument. Det märktes när Kontantupproret höll ett seminarium i riksdagen på onsdagen.

Sinan Akdag förklarade hur betalningshistoriken kan bli ett verktyg för att kartlägga de mest intima detaljer. Visserligen kräver lagen att vissa uppgifter, som politisk åsikt, kan bara lagras om personen i fråga ger sitt samtycke.

– Det kan bli en tolkning av vad som är samtycke och konsumenten vet inte alltid vad det är den gett sitt samtycke till, menar Akdag.

– Företagen kan utnyttja informationen för att ge personligt riktad reklam, säger han till DN.

Det kan också vara direkt skadlig reklam. Någon som försöker hantera sitt spelmissbruk kan få reklam för spel, till exempel. 

– Skiljelinjen mellan manipulation och marknadsföring är flytande, menar Akdag.

Sveriges konsumenter är inte emot digitala betalningsmedel. Organisationen förespråkar dock att kontanter blir kvar och välkomnar därför Riksbankskommitténs förslag.

Men Sinan Akdag kan tänka sig att går längre än så. I Danmark kan inte affärer och restauranger vägra att ta emot kontanter.

– Det är något man bör överväga här i Sverige, säger han till DN.