Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

"Kontanthanteringen i Sverige kostar för mycket"

Kontanthanteringen i Sverige kostar på tok för mycket. Och det är riskerna med hanteringen av kontanter som driver kostnaden. Det menar Monica Hallin, vd för Bankernas Depå (BDB), som ansvarar bankernas kontanthantering.

Onsdagens omtalade rån på bevakningsföretaget G4S depå i Stockholmsförorten Västberga belyser problemen med kontanthanteringen i Sverige.

Bankernas Depå (BDB) ansvarar bankernas kontanthantering och ägs gemensamt av landets fem största banker. Vd:n Monica Hallin vill inte redogöra för bolagets totala omsättning av kontanter.

Hon avstår också från att uppskatta den totala kostnaden för landets kontanthantering, även om hon är av den bestämda uppfattningen att kostnaden för att räkna, lagra och transportera kontanta pengar är för hög.

– Att uppskatta den totala kostnaden skulle vara en vild gissning. Men det är klart att det är oerhört kostsamt att hantera kontanter, säger hon till DN.se.

Det som framförallt gör kontanthanteringen dyr är risken.

– Riskerna driver kostnaderna för kontanthanteringen och det är inte vettigt att hantera pengar på det sätt vi gör i Sverige idag, säger Monica Hallin.

Enligt branschorganisationen Svensk Handels säkerhetsansvarige Dick Malmlund sker 35 procent av handelns omsättning kontant, medan resterande 65 procent av omsättningen sker via kort.

Både Svensk Handel och företaget BDB:s vd önskar minska nivån av kontanta köp inom handeln. Helst skulle de vilja se att mellan 85 och 90 procent av handelns omsättning utgjordes av kortköp.

– Det viktigaste är att gemene man börjar använda sina kort. Det är där den stora förändringen bör ske, säger Monica Hallin.

Ytterligare ett sätt att bota problematiken med en dyr kontanthantering är att etablera en ökad nivå av lokal penningcirkulation. Det skulle innebära att kontanter i större utsträckning cirkulerade mellan kunder, handlare och banker lokalt istället för att ta vägen via olika kontantdepåer.

– Det skulle vara både billigare och bättre om man ökade möjligheten göra kontantuttag i handelns kassor snarare än i bankomater. Det finns 3.000 bankomater och 25.000 butiker i landet, säger Dick Malmlund.

Men som Malmlund konstaterar, finns det krafter som lever på att transportera pengar. Det rör sig om säkerhetsföretagen, vars affärsidé går ut på att folk använder kontanta medel.

Mikael Johansson, informatör på säkerhetsföretagens branschorganisation Sweguard, tror att det kontantlösa samhället inte är realistiskt.

– Folk har ett behov av att använda kontanter, menar han.

Sedan 2005, då tre uppmärksammade rån vid kontantdepåer skakade säkerhetsföretagen, har det investerats uppskattningsvis 550 miljoner kronor på att öka säkerheten kring kontanthanteringen.

– Alla investeringar säkerhetsföretagen gör påverkar givetvis priset för slutkunden, säger Mikael Johansson.

Även om antalet rån av värdetransporter och kontantdepåer i landet minskat sedan ödesåret 2005, anser Johansson att regeringen måste ta initiativ till att skyddsklassa kontantdepåerna och öka säkerhetsföretagens befogenheter.

– Det är inte realistiskt för regeringen att försöka minska omloppet av kontanter. Det går inte att lagstifta bort kontanterna i våra plånböcker, säger han.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.