Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Kraftig minskning av plastkassar efter ny lag

Foto: Braastad, Audun

Den nya lagen som ska begränsa användningen av plastkassar har resulterat i att hälften av H&M:s kunder har valt bort påse till köpet. Men inte alla har sett en lika tydlig skillnad.

Tre månader har snart gått sedan handeln började informera kunder om plastpåsars miljöpåverkan. De flesta har förmodligen märkt av att butikspersonal frågar en gång extra om plastkassen behövs. Tydligast förändring har skett inom fackhandeln.

– Signalerna vi får från våra medlemmar är att det har skett en tydlig minskning, framför allt hos klädkedjor. Vissa ser en minskning på så mycket som 70 procent, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel.

Han tror att butikspersonalens påverkan i fackhandeln har bidragit till den kraftiga minskningen.

– Dagligvaruhandeln har sedan länge tagit betalt. Där väljer kunden system själv. Inom fackhandeln fick man tidigare en påse per automatik. Nu frågar personalen först om en påse behövs, och sedan kanske den dessutom kostar två kronor, säger han.

Butikskedjorna H&M, Kappahl och Lindex startade tillsammans initiativet One bag habit för att minska konsumtionen av plastpåsar. Initiativtagarna tar betalt för kassarna och investerar pengarna i ändamål som främjar miljön. Hos H&M väljer nu hälften av kunderna att avstå ifrån att köpa en plastpåse.

– Vi tycker så klart att detta är positivt eftersom det ligger i linje med målsättningen att minska påskonsumtionen. Det är roligt att se att initiativet gör skillnad, säger Amanda Larsson, presskontakt på H&M i Sverige.

Matvarukedjan Coop sålde fem procent mindre plastbärkassar under juni och juli jämfört med månaderna innan.

Henrik Florby, Sverigechef vid tyska Papier-Mettler som tillverkar förpackningar av papper och plast för den europeiska marknaden, har också märkt av en minskning.

– Vi märker en nedgång men det är för tidigt att se den fulla effekten ännu. Initiativet att informera och i vissa fall ta betalt för påsar i fackhandeln fortfarande är ungt, säger Henrik Florby.

Inga förändringar av materialval och produktion kommer att ske, säger han.

– Oavsett hur förbrukningen ser ut tillverkar vi hållbara produkter i plast och papper som antingen är förnyelsebara eller gjorda av återvunnet material. Vi märker dock en ökad efterfrågan på så kallade flergångspåsar. Det viktigaste i sammanhanget är att påsen återvinns och inte slutar som skräp i natur och hav, säger Henrik Florby.

Clas Ohlson uppger att de har sett en minskning på omkring 35 procent medan Apotek Hjärtat har sett en minskning på betydligt mer än de 20 procent som de hade som mål. På Järnia på Södermalm i Stockholm har skillnaden inte märks av lika tydligt. De har informerat om plastpåsarnas miljöpåverkan via ett informationsblad vid kassan.

– Många som handlar hos oss väljer att ta med sig egna påsar eller tar med sig vad de köper i handen. Det kanske har varit en viss skillnad men det är inte som att man slår på strömbrytaren direkt, säger Claes Larsson som arbetar i butiken.

I Sverige används omkring 1,3 miljarder plastpåsar om året. Utöver detta förbrukar svenskarna 300 miljoner avfallspåsar. Målet med lagen är att varje person inte ska använda mer än 40 påsar per person vid årets slut 2025.

Varken Naturvårdsverket, Svensk Handel eller tillverkarna själva har ännu någon statistik på hur mycket konsumtionen av påsar har minskat. Från och med årsskiftet måste tillverkare rapportera in antalet kassar avsedda att användas inom den svenska handeln, vilket väntas förenkla mätningen av konsumtionen av plastbärkassar.

Lars Lundin, vd för Bengt Lundin AB som tillverkar plastpåsar främst till dagligvarubutiker, har inte sett någon skillnad i efterfrågan sedan lagen trädde i kraft.

– Nej, det har vi inte gjort. Matbutiker har tagit betalt för påsar sedan 1974 så konsumtenterna är vana. Och det har bara gått två månader, säger han.

Även en stor del av Bengt Lundin AB:s produktion bygger på återvunnet material, främst från plasten som används kring jordbrukens vita balar. Han är emot en överkonsumtion av plast, men säger att plastbärkassar i Sverige ofta återvinns.

– Vi har god kvalitet på våra påsar om man jämför med länder som Spanien och Frankrike, vilket gör att påsarna återanvänds för att kasta köksavfall i. Du vill inte använda en bomullspåse för det, säger han.

Allt fler handlare väljer att använda kassar som går att återvinna eller som är gjorda av förnybart material. Matvarukedjor som Hemköp, Ica och Coop använder sig helt eller delvis av påsar gjorda på sockerrör.

– I Sverige har vi kommit långt och vi ska vara ett föredöme. Men det handlar också om att titta på hela vår näringskedja. Vi måste göra skillnad i klimatet på global nivå, säger Mats Hedenström på Svensk Handel.

Plastbärkassar

Lagen infördes för att minska förbrukningen av plastbärkassar som skräpar ner haven efter ett direktiv från EU.

Butikernas skyldighet att börja informera konsumenterna om plastkassarnas negativa miljöpåverkan började gälla den 1 juni i år.

Målet är att varje person inte ska använda mer än 90 påsar per person vid årets slut 2019. År 2025 ska förbrukningen inte ligga på fler än 40 påsar per person.

Plast bryts ner i små partiklar som lätt binder gifter. Fiskar och andra djur äter partiklarna som människor sedan får i sig via maten.

Över 1 miljon fåglar och 100.000 däggdjur dör av plast varje år.

Plast kan innehålla hormonstörande och cancerogena tillsatser och dra åt sig kemikalier.

Naturvårdsverket är den myndighet som ska över förbrukningen av plastkassar.

Källa: Regeringen

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.