Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Krisen slår hårt mot små butiker i Aten

Michalis Tzigotzidis bodde i Sverige under 30 år. För cirka 15 år sedan återvände han till Grekland och driver nu en liten butik med importerade leksaker och barnböcker.
Michalis Tzigotzidis bodde i Sverige under 30 år. För cirka 15 år sedan återvände han till Grekland och driver nu en liten butik med importerade leksaker och barnböcker. Foto: Anders Hansson
Där sålde de kläder, på ett annat ställe dvd-filmer. Nu gapar lokalerna tomma. ”Uthyres” lyser orange lappar i fönstren. Greklands ekonomiska depression slår allt hårdare mot butiks­innehavarna.

Allt fler butiker i centrala Aten klappar igen. Efter att ha försökt månad efter månad, ger de upp. För få har råd att handla och de många timmarna i affären ger inget.

Greklands ekonomi sjunker nu för femte året i rad. Många har fått sina löner sänkta, pensionerna har försämrats och skatterna har höjts. Det märks för alla affärsinnehavare.

– Vi säljer mindre än hälften av vad vi sålde 2007, säger Michalis Tzigotzidis som driver en liten affär där han bland annat säljer barnböcker och leksaker i trä.

I den lilla galleria där han huserar passerar vi en rad igenbommade affärer med uthyreslappar på fönstret. Den ekonomiska nedgången är samtalsämnet bland dem som blivit kvar.

– Det är svårt att få ihop ekonomin. Det här är en liten butik på en liten yta och jag kan som pensionär lägga in egna pengar. Men många ligger efter med hyran, då blir bördan stor, säger Michalis Tzigotzidis omgiven av barnböcker, bland annat författade av Elsa Beskow.

Hans mamma hade en gång i tiden en guldaffär i samma galleria. Michalis Tzigotzidis minns ett köpcentrum som var väldigt livligt. Nu är här tyst. Många lokaler gapar tomma och kunderna är få.

Grekerna går på knäna och en del, trötta på EU och IMF:s besparingskrav, tycker det bästa vore om landet lämnade euron och återtog makten över sitt land.

Men för Michalis Tzigotzidis, som importerar alla sina varor, vore en övergång till drachmer en katastrof. Den grekiska valutan skulle falla som en sten, vilket i sin tur skulle göra att priset på alla importerade varor sköt i höjden. Och priserna i Grekland är redan förhållandevis höga. En färsk undersökning från konkurrensmyndigheten visar att de är högre än i exempelvis Tyskland.

Det kommer in en kund och frågar om priset på lastbilen i trä som står i fönstret. När kunden får reda på att den kostar 26 euro utbrister han ”för dyrt” och lämnar butiken.

Förra året föll hushållens konsumtion i Grekland med över 6 procent och det är i första hand det minst nödvändiga som grekerna undviker att köpa. Hit hör cigarrer.

– Försäljningen har gått ner ganska dramatiskt. Dels har folk mindre pengar, dels har skatten på tobak fördubblats, säger Mick Sorotos, ägare till en cigarrbutik.

Han har sänkt sina marginaler rejält för att få något sålt.

– Centrum i Aten har dött som marknad. Det jag klarar mig på är att jag har en del försäljning via internet.

Medan många klappar igen går Konstantinos mot strömmen och har nyligen slagit upp dörrarna för en friluftsaffär. Men också det har med krisen att göra.

– Jag hade inget val, jag behövde hitta ett jobb, men det fanns inga, så jag öppnade eget.

Startpengarna fick han genom lån från vänner, att låna av banken är omöjligt.

Konstantinos lever på gränsen. Inkomsterna räcker precis till el, hyra och mat.

– Händer något oväntat är det ute med mig. Jag får inga krediter, allt måste betalas direkt.

EU och krisen

Krisen drabbade hösten 2008 världens finanssektor. Den spred sig sedan till i stort sett alla delar av ekonomin och blottlade sårbara euroländer med för stora budgetunderskott och skuldberg. Även valutan euron skakades om.

Grekland, Irland och Portugal har fått räddas med stödpaket från euroländer och Internationella valutafonden (IMF).

Trots detta är inte situationen under kontroll. Nu försöker EU få euroskutan på rätt köl genom en finanspakt, som ytterligare ska förbättra budgetdisciplinen.

TT

Euroländer toppar skuldligan

Euroländerna har i snitt en skuldbörda på 87,4 procent av BNP, visar färsk statistik för tredje kvartalet 2011 från EU:s statistikbyrå Eurostat.

För hela EU, där Sverige och andra ickeeuroländer ingår, är snittet 82,2 procent av BNP.

De fem värst skuldsatta länderna i EU är alla euroländer.

Bland länderna som bryter mot EU-fördraget, med en skuld över 60 procent av BNP, är bara två (Storbritannien och Ungern) icke-euroländer.

Skuld proc/BNP Valuta

Grekland 159 euro

Italien 120 euro

Portugal 110 euro

Irland 105 euro

Belgien 98 euro

Storbritannien 85 pund

Frankrike 85 euro

Ungern 83 forint

Tyskland 82 euro

Österrike 72 euro

Malta 70 euro

Cypern 68 euro

Spanien 66 euro

Nederländerna 64 euro

Polen 56 zloty

Danmark 49 krona

Finland 47 euro

Lettland 45 lats

Slovenien 44 euro

Slovakien 42 euro

Tjeckien 40 krona

Litauen 38 litas

Sverige 37 krona

Rumänien 33 leu

Luxemburg 18 euro

Bulgarien 15 lev

Estland 6 euro

Källa: Eurostat

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.