Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Kristersson om budgeten: Bortslösad högkonjunktur

02:17. Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson anser att regeringen underskattar problemen i svensk ekonomi. Och de vill införa bidragstak.

Regeringens ekonomiska politik riskerar att skapa problem framöver och underskattar problemen i svensk ekonomi. Det anser Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Ulf Kristersson. Men samtidigt ställer han sig bakom regeringens höjning av barnbidraget och sänkningen av pensionärsskatten.

Det var Moderaterna som gick i spetsen för införandet av jobbskatteavdraget under de borgerliga regeringsåren 2006-2014. Tanken var att lön skulle beskattas lägre än andra inkomster.

Ändå kommer Moderaterna i sin kommande skuggbudget att ställa sig bakom regeringens planer att ta bort gapet i beskattning mellan löntagare och ålderspensionärer. 

– Vi har sagt hela tiden att vi vill, så fort det finns utrymme, sänka skatten också för de som har arbetat. Det finns ett sådant utrymme och vi kommer också att sänka den skatten, säger Ulf Kristersson (M), ekonomisk-politisk talesperson, till DN.

Därmed kan landets pensionärer räkna med att skatten sänks även 2019 och 2020, oavsett hur regeringen ser ut efter valet nästa år.

Han hade heller ingen kritik emot barnbidragshöjningen med 200 kronor per barn från och med mars 2018. Höjningen innebär att barnbidraget också höjs om man räknar bort prisökningarna jämfört med när det senast höjdes 2006.

– I grund och botten är barnbidraget ett bra bidrag. Det har inga marginaleffekter som vi ekonomer brukar säga, säger Ulf Kristersson.  

Till skillnad från regeringen vill dock Moderaterna införa ett bidragstak.

– Det ska aldrig löna sig mer att leva på bidrag än att ha en arbetsinkomst, säger Kristersson.

På en pressträff i riksdagen - två timmar efter att finansminister Magdalena Andersson (S) presenterat sin fjärde höstbudget med 40 miljarder kronor i ökade utgifter, 40 miljarder kronor i avbetalning på statsskulden och ett minskat skattetryck med sex miljarder kronor - varnade storfavoriten till att ta över som moderatledare på extrastämman den 1 oktober för att regeringen spenderar för mycket.

Ulf Kristersson på pressträffen om regeringens höstbudget.
Ulf Kristersson på pressträffen om regeringens höstbudget. Foto: Anette Nantell

Större avbetalningar borde göras på statsskulden för att spara pengar till sämre tider, anser Moderaterna.

– Det är en bortslösad högkonjunktur, sade Kristersson.

I den kommande moderata skuggbudgeten kommer statsfinanserna att stärkas mer och fler förslag kommer för att råda bot på problemen på bostads- och arbetsmarknaden, lovade Kristersson.

– I grund och botten tycker jag att vi ska betala av ännu mer, sade Kristersson.

Även Liberalerna anser att budgeten är för expansiv. Regeringen blundar för att Sverige glider isär, anser Mats Persson, partiet ekonomisk-politiska talesperson. Han syftar bland annat på de många utrikes födda, som blivit fler efter den stora flyktingvågen, som har uppenbara problem att komma in på arbetsmarknaden.

– Det växer fram en ny underklass och man tar inte det samhällsproblemet på allvar, säger Mats Persson.

Läs mer: Vänsterpartiet: Jämlikhet går som en röd tråd

Liberalernas recept är att sänka trösklarna genom att göra det billigare att anställa personer med låg utbildning och kanske också bristande språkkunskaper.

– Det behövs en rejäl reform för fler enkla jobb, inte mer bidragspolitik, säger Mats Persson.

Han menar också att regeringens politik minskar motivationen för att arbeta genom höjda ersättningar vid arbetslöshet och sjukdom. Dessutom varnar Mats Persson för att regeringen med sina 40 miljarder i ofinansierade reformer eldar på en ekonomi som redan går på högvarv och därför snabbt kan tippa över i lågkonjunktur.

Centerpartiet beskriver regeringens budget som en glädjekalkyl. Partiets ekonomisk-politiska talesperson Emil Källström pekar på att prognoserna för tillväxt och arbetslöshet från bedömare som Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket är mindre positiva.

– Det är dåligt att det är så här stor skillnad och dåligt att regeringen använder det här till att räkna fram sitt reformutrymme, säger Emil Källström om skillnaderna i bedömningarna.

Liksom övriga borgerliga partier kommer Centern att räkna med ett mindre reformutrymme i sin budgetmotion men Emil Källström vill i nuläget inte precisera nivån. Regeringens barnbidragshöjning vill han inte heller ge någon närmare kommentar till, men han säger så här:

– Om man verkligen vill göra något för barnen ska man se till att de föräldrar som nu sitter hemma för att de är arbetslösa får ett jobb att gå till.

Den stora bristen i budgeten är enligt Emil Källström att inte mer görs just åt arbetsmarknaden, där lågutbildade och utrikes födda har det särskilt svårt.

– Vi måste ta stora grepp men regeringen struntar i det. Det behövs lägre löner och lägre kostnader för de som ska anställa.

Läs mer: SD: Kortsiktig och populistisk budget

Jakob Forssmed, Kristdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson, menar att regeringen inte klarat av att genomföra de stora reformer som behövs för att fler ska komma in på arbetsmarknaden.

- Vi får fler personer som står allt längre från arbetsmarknaden. Det är Sveriges stora utmaning. Vi måste göra stora och kraftfulla reformer. Vi behöver införa inträdesjobb, bygga ut rut, och få fram fler platser på yrkesutbildningar, säger han.

Budgeten beskriver han som ett försök att ge lite av allt till alla. Det är enligt kristdemokraten möjligt tack vare den rådande högkonjunkturen som tvärtom borde användas till reformer som bygger svensk ekonomi starkare. Och snart kan konjunkturen vända neråt, varnar det minsta riksdagspartiet.

- Regeringen har inte klarat att laga den näringsriktiga, fiberrika reformkost som samhällskroppen behöver. Istället strösslar man med socker och färgämnen ur en orimligt stor godispåse. Det riskerar att leda till en sockerchock och sedan ett snabbt blodsockerfall, säger Jakob Forssmed.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.