Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Kristoffer Örstadius: Vad gjorde jag i Fruängen?

Känslan är lite konstig. Plötsligt finns det en karta över mitt liv från det senaste halvåret.

Här registrerades
DN:s reporter

Klicka på rutorna för att se tre händelser i Kristoffers liv.
1 2 3

Grafik: Andreas Lundegård, Stefan Rothmaier


DN:s reporter Kristoffer Örstadius loggades via sin mobil över 10 000 gånger mellan 17 februari och 17 augusti. De gula markeringarna är basstationer som, en eller flera gånger, registrerade hans position.

Jag sitter i taxin på väg från Tele 2:s huvudkontor i Kista. I handen har jag en cd-skiva, märkt med ”Samtalsinformation”.

Det är företagets chefsjurist som precis har gjort ett undantag och överlämnat det unika materialet – ett fullständigt register över var jag har varit de senaste sex månaderna.

Det är klart, visst kände jag till att teleoperatörerna loggade mobildata, men känslan av att öppna Excel-filen i ett kartprogram är ändå isande.

Det blir liksom svart på vitt. Plötsligt radas tusentals punkter upp på skärmen. Göteborg, Jönköping, Örebro ... Coop i Västberga, förskolan i Älvsjö, Kolmården ...

Jag blir sittande i flera timmar. Det är lite spännande. Varje prick motsvarar en registrering, ungefär en prick var 25:e minut.

Läs mer: Mobilen spårar dig – överallt

Vad gjorde jag egentligen i  Fruängen? En söndagskväll!? Jag sörplar i mig lite te och går några varv i vardagsrummet. Bläddrar i kalendern, läser gamla sms. Och så – nu minns jag. De hade nog extrapris på färsk lax i affären i Fruängen och jag tog en kvälls­promenad och handlade. Jag minns det som en kylig kväll i mars. I Te­le 2:s loggfil finns flera noteringar om bland annat mobilmasternas koordinater och antennriktningar.

Jag tänker: Inte har väl jag något att dölja? Vad spelar detta egent­ligen för roll?

Men så dyker situationerna ändå upp. Några platser som jag har besökt i tjänsten är mycket känsliga. Det handlar om tillfällen när jag i mitt yrke har träffat hemliga källor, personer vars identitet absolut inte får röjas. Dessa rader raderas direkt i loggfilen innan jag ens fortsätter titta.

Här finns även tillfällen av mycket privat karaktär som förvisso inte är hemliga på något sätt, men som ändå känns lite olustiga att se som punkter i en central registerkarta. Som turen med barnen i blåbärsskogen, den sena ”after-worken” med kollegerna och en Ålandskryssning. Positionerna registrerades, trots att mobilen legat orörd i en ryggsäck.

När vi har rensat bort det känsligaste och förberett kartan du ser härintill, raderar jag filerna. Men jag vet ju att alltihop ändå finns kvar någonstans bland Tele2:s servrar.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.