Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-27 07:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/kritik-mot-den-cirkular-ekonomi-inte-losningen-pa-allt/

EKONOMI

Kritik mot den cirkulära ekonomin: Inte lösningen på allt

Professor Hervé Corvellec säger att cirkulär ekonomi är en ”lockande metafor”.
Professor Hervé Corvellec säger att cirkulär ekonomi är en ”lockande metafor”. Foto: Kennet Ruona

Kritiken mot den cirkulära ekonomin behöver lyftas menar en forskargrupp som har sammanställt den vetenskapliga kritiken.

– Det är viktigt att vi är konkreta och ödmjuka. Cirkulär ekonomi är inte lösningen på allt, säger Hervé Corvellec vid Lunds Universitet.

Cirkulär ekonomi är ett begrepp som de senaste åren blivit allt populärare att använda, speciellt i företagsvärlden. Men kritiken har lyst med sin frånvaro.

– Det kanske är för att de som pratar högt om cirkulär ekonomi också är de som säljer in det, säger forskaren Hervé Corvellec.

Begreppet föddes på 90-talet men intresset och forskningen har tagit fart på riktigt de senaste åren.

– Det som gett fart åt forskningen har varit lobbyarbete från bland annat Ellen McArthur foundation, uppbackat av konsultföretaget McKinsey, samt intresset från EU-kommissionen.

Det finns dock en hel del kritik mot det ganska luddiga konceptet som borde få mer synlighet. Det konstaterar Corvellec som tillsammans med kollegor från KTH och Lancaster University i Storbritannien sammanställt allt som inte är guld och gröna skogar i den cirkulära världen. De har utgått från den akademiska litteraturen på ämnet och skrivit en artikel publicerad i the Journal of Industrial Ecology.

Corvellec och kollegorna sammanfattar att cirkulärt tänk som teori och idé är bra, men det finns en del obesvarade teoretiska frågor samt den praktiska utformningen haltar ofta.

– Det finns väldigt få exempel på lyckade fall av cirkulär ekonomi i praktiken.

Fallgroparna för den cirkulära modellen kan sammanfattas i fem punkter. Brister i att följa cirkeln till slut, vaghet gällande skala, rum och tid, otydlighet gällande konceptet i sig, oklara miljöeffekter, samt en nonchalans för den sociala dimensionen.

– Jag brukar köra en testfråga: visa mig din cirkel på ett konkret sätt. Hur används resurserna, vilken del av den cirkulära ekonomin bidrar ni till, vad är tidsskalan och den geografiska skalan?

När det kommer till det sociala menar han kunderna, konsumenterna och användarna.

– Det finns ingen reflektion kring personlig integritet bland annat. Sen är det en stor utmaning att få kunderna att gå med eftersom cirkulära modeller ofta förutsätter att man ska vårda produkter, lämna tillbaka dem eller byta ut delar.

Orsaken till varför den cirkulära modellen blivit så populär belyser forskarna i artikeln. De kallar det för en ”lockande metafor”.

– Det är på något sätt förföriskt, det är en symbol för perfektion. Det är en ide om en evig ekonomi i balans – vem kan tacka nej till det?

Därför har många företag omfattat den tilltalande modellen.

– Det är väldigt starka ekonomiska intressen. Det är inte Greenpeace som driver detta, utan stora företag som H&M, Ikea, återvinningsbranschen i Sverige, Google, Renault med flera...

Just därför behövs den kritiska dimensionen som Corvellec och hans kollegor har sammanfattat.

– Då får man en ”roadmap” för vad man ska tänka på när man jobbar med det. Cirkulär ekonomi är en bra ide, men det får inte användas så snett så att dess poäng försvinner.

Läs mer:

Begagnade möbler ska säljas till nya ägare – nordiska initiativ för cirkulär ekonomi

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt