Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Kritik mot innovationsstöd: ”Mycket snack, lite verkstad”

Spotify, Metro, gsm-nätet för mobiler, mjölkseparatorn, blixtlåset och pacemakern är alla exempel på svenska innovationer.
Spotify, Metro, gsm-nätet för mobiler, mjölkseparatorn, blixtlåset och pacemakern är alla exempel på svenska innovationer. Foto: Nicklas Thegerström

Varje år delar staten ut miljarder för att stödja innovationer. Men uppfinnare slår nu larm om att många av statens satsningar är bortkastade.

– Det är mycket snack, stora pengar men ingen verkstad, säger Örjan Strandberg, ord­förande i Stockholms innova­törskrets.

I dag går det flesta av Sveriges innovationsmiljarder till universitetet. Men uppfinnare, som DN talat med, menar att dessa pengar alltför sällan leder till kommersiella genombrott.

– Endast sex procent av alla patent­ansökningar har sitt ursprung ur statlig forskning. Ändå är det universiteten som får 99 procent av de årliga innovationspengar som delas ut. Nästan alla innovationer och kommersiella patent skapas av enskilda eller av företag med färre än 200 anställda. Därför borde statens miljarder riktas dit, säger Örjan Strandberg, själv uppfinnare och ordförande i Stockholms innovationskrets.

Sverige har traditionellt varit framgångsrikt på att ta fram innovationer som generat tillväxt. Nyligen publicerade Reforminstitutet rapporten ”Var skapades Sveriges 100 främsta innovationer?” Studien, som gjorts av innovationsforskaren Christian Sandström, går igenom uppfinningar som blixtlåset till Skype och visar att endast 20 procent av Sveriges mest betydelsefulla uppfinningar kommit fram på universitet.

Stefan Fölster, ekonom och chef för Reforminstitutet, menar att innovationspolitiken måste förändras.

– Sverige lyckas väl när det handlar om forskning, ny kunskap och när det gäller publicering av vetenskapliga artiklar. Däremot måste Sverige bli bättre på att stödja inno­vatörer och innovationer, säger ­Stefan Fölster.

Internationellt finns flera institutioner som jämför innovationskraft mellan länder. När det gäller Sverige pekar resultatet åt delvis olika håll.

Europakommissionens ”Innovations scoreboard” från 2014 berömmer och lyfter fram Sverige. Detta resultat är dock mer baserat på utbildningsnivå och investeringar och inte alls på landets innovationer och skapad sysselsättning från innovationer. OECD:s ”Utvärdering av Sveriges innovationspolitik” från i fjol är mer kritisk och pekar på att Sverige har ”brist på övergripande innovationspolitik”, ”problem med finansiering av innovationsprojekt”, ”en oklar regional innovationspolitik” samt ”bristande utvärdering”. Dessutom visar ett globalt index från Cornwall University, som jämför innovationstillväxt världen över, att Sverige halkat ned till 55:e plats.

Ändå har framgångsrika svenska innovationer på senare år gett upphov till mer eller mindre världs­kända företag som Mojang, Kisel Electronics, Tail-F, Pingdom, Bitsquid, Telepo, Comfort Audio, ConnectBlue, Skype, MySQL, C3, Coding Technologies, Spotfire, Carmen Systems, TAT och Kreatel. Alla har genererat jobb och skatteintäkter. Samtliga har sålts vidare till utländska företag för ett gemensamt värde av 56 miljarder kronor. Men de har också det gemensamt att de i mindre omfattning tillkommit tack vare svenskt innovationsstöd.

DN har sökt innovationsminister Mikael Damberg för en kommentar.

Miljarder till ­forskning och utveckling

Miljarder till ­forskning och utveckling

Här är några av de största statliga bidragsgivarna och vad de årligen delar ut till forskning och utveckling.

Statliga departement: 33 miljarder kronor.

Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet: 2,7 miljarder kronor.

Myndigheter: 9,8 miljarder kronor.

Vetenskapsrådet: 5,8 miljarder kronor.

Almi Företagspartner: 260 miljoner kronor.

Källa: DN och SCB

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.