Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Kritiken växer mot misstänkta lockpriser på bostäder

Några exempel på hur priserna har förändrats under budgivning i Stockholm.
Några exempel på hur priserna har förändrats under budgivning i Stockholm. Grafik: Maria Westholm

Flera mäklare anklagas för att sätta lockpriser, men det är nästan omöjligt att bevisa ett eventuellt fusk. Under första halvåret har bara en mäklare varnats.

– Just nu följer vi utvecklingen och ser om det kan bli aktuellt att granska lockpriser under nästa år, säger Eva Westberg, chef för Fastighetsmäklarinspektionen.

Anna Tiberg bor i andra hand i Stockholm och har aktivt letat efter en bostadsrätt i 1,5 år.

– Jag vill köpa en lägenhet på cirka 40 kvadratmeter. Hägersten och Aspudden där jag tittade först är bara att glömma nu. Men priserna stiger överallt, säger hon.

Det accepterade priset som står i bostadsannonserna är inte annat än ett lockpris, anser Anna Tiberg. Hon har blivit omsprungen i budgivningar så många gånger att hon är på väg att ge upp.

– Jag vet inte vad jag ska göra. Kanske måste jag flytta till en annan stad även om jag inte vill. Å andra sidan kan jag inte bo på gatan, säger hon.

Rädsla för amorteringskrav och det faktum att det byggs alldeles för lite bostäder i Stockholm sett till hur många som flyttar in är de främsta orsakerna till att priserna stiger, tror Anna Tiberg.

Priserna på bostäder har på flera håll i Sverige stigit dramatiskt det senaste halvåret. DN har tidigare berättat att snittpriset för en bostadsrätt i Stockholms innerstad har passerat 80.000 kronor per kvadratmeter. Den genomsnittliga prishöjningen för en bostadsrätt i hela riket var i juni 14 procent jämfört med samma period förra året. På villor har priserna stigit med i snitt 11 procent, enligt Svensk Mäklarstatistik.

I samband med de stigande bostadspriserna på flera håll syns också en stor skillnad mellan utgångspris och slutpris.

Allra störst är prisskillnaden på små lägenheter, alltså bostadsrätter som är under 40 kvadratmeter. Där har köparna det senaste halvåret fått betala i snitt 18,5 procent mer än utgångspriset. Tittar man på både villor och lägenheter över hela landet har skillnaden mellan utgångspris och slutpris i snitt varit cirka 12 procent de senaste sex månaderna. Samma period förra året var skillnaden 8 procent, visar siffror från Booli.

I Stockholms innerstad införde mäklarna så kallat accepterat pris 2011. Detta eftersom kunderna var besvikna och upplevde att det pris som stod i bostadsannonserna bara var lockpris. Efter 2011 sjönk skillnaden mellan utgångspris och slutpris drastiskt i hela landet och i Stockholm låg den på mellan 3 och 4 procent under 2012. I slutet av 2014 syntes en ökning och under första året 2015 är skillnaden på det som kallas accepterat pris och slutpris tillbaka på liknande nivåer som innan 2011.

Det har fått bostadsköpare att reagera och Fastighetsmäklarinspektionen har under det första halvåret i år fått in 37 anmälningar från kunder som anser sig lurade av marknadsföring och accepterat pris. Det är fler anmälningar än inspektionen fick in under hela året i fjol. Trots det har bara en mäklare varnats hittills i år.

– Det är väldigt svårt att bevisa att en mäklare har gjort fel. Det räcker inte med att man ser en väsentlig skillnad mellan utgångspris och slutpris. Just nu följer vi utvecklingen och ser om det kan bli aktuellt att granska lockpriser under nästa år. Men vi vet att branschen också är bekymrad. De förstår att det här är en förtroendefråga, säger Eva Westberg, chef för Fastighetsmäklarinspektionen.

Hans Lind, bostadsforskare på KTH, tror att en enskild mäklare kan vara rädd att skrämma bort potentiella kunder om man lägger ett för högt utgångspris.

– Även om mäklaren är medveten om att priset är lite lågt så vill man inte vara först med att gå ut med ett högre pris. Därmed tar det i regel tid innan den nya prisnivån slår igenom i utgångspriserna. Sedan finns i enskilda fall lite mer skumma skäl till att ha ett lågt utgångspris. Det kan till exempel handla om att mäklaren har ett arvode som är så konstruerat att man får betydligt högre ersättning om priset kommer över en viss nivå, förklarar han.

Ingrid Eiken, som är vd för Mäklarsamfundet, tror att bristen på bostäder på flera håll i landet är den i särklass viktigaste förklaringen till att priserna ökar. Hon tror också att låga räntor och osäkerhet kring vilka regler som eventuellt ska komma framöver från regeringens håll spelar in. Att utgångspriset och slutpriset skiljer sig så pass mycket som det nu gör tror hon beror på att mäklarna ligger efter i sin värdering.

– De är sena med att anpassa värderingen uppåt. Jag tror att det finns en inbyggd försiktighet och att man inte varit säker på att prisutvecklingen skulle gå så fort uppåt, säger hon.

Utvecklingen med större gap mellan utgångspris och slutpris är oroväckande, anser Ingrid Eiken.

– Varken mäklare eller kund vinner på stora skillnader mellan utgångspris och slutpris. Kunderna blir besvikna och forskning visar att priserna inte går upp mer för att man sätter ett lågt utgångspris. Vi arbetar därför med att informera om hur utvecklingen ser ut och för en dialog med mäklarna, säger hon.

Källa: Booli. Grafik: Andreas Lundegård, Maria Westholm

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.