Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Kvinnolöner halkar efter

Den oförklarade löneskillnaden mellan kvinnor och män ökar, visar en ny rapport från Medlingsinstitutet. Det är framför allt bland tjänste­män i privat sektor som lönegapet växer.

Den totala löneskillnaden mellan könen fortsätter att minska långsamt. Kvinnor hade i snitt 86,1 procent av männens lön förra året. Det innebär att kvinnor tjänar 54.000 kronor mindre varje år.

Löneskillnaden var alltså 13,9 procent, en svag minskning från föregående år då skillnaden var 13,7 procent.

Men den oförklarade löneskillnaden ökar. När man tar hänsyn till skillnader i yrke, utbildning, ålder, sektor och om man arbetar deltid eller heltid, var löneskillnaden mellan kvinnor och män 6,1 procent förra året. Det kan jämföras med 5,9 procent 2011.

– Det är nedslående siffror. Det visar att vi måste tänka i nya banor, säger Lena Svenaeus, tidigare Jämo, nu knuten till Akademikerförbundet SSR.

Hon tror att de ändrade reglerna för kartläggning av löner påverkar. Sedan 2008 behöver arbetsgivare inte längre göra lönekartläggningar varje år, utan endast vart tredje. Dessutom gäller lagkravet numera bara företag med minst 25 anställda, tidigare var det tio.

– Det är ett problem. Det enda sättet att komma åt de här skillnaderna är att synliggöra dem, säger Lena Svenaeus.

En annan del av problemet är att diskrimineringsombudsmannen, DO, inte har kontrollerat om företagen följer karven på lönekartläggningar, tycker Lena Svenaeus. Men det ändrades vid årsskiftet, och nu utreds också möjligheten att ta tillbaka det gamla kravet på lönekartläggningar varje år.

– Det är positivt, men det upprörande är att ingen har kontrollerat kartläggningarna sedan JämOs tid, säger Lena Svenaeus.

De oförklarade löneskillnaderna är störst bland tjänstemän i privat sektor, visar rapporten. Det är också där skillnaderna ökar mest, från 9,2 procent 2011 till 9,6 procent förra året.
Det är just för tjänstemän och akademiker som lönekartläggningar är särskilt viktiga, eftersom de har individuell lönesättning. Därför kan de lägre kraven på kartläggningar ha fått ännu större effekt där. Men Lena Svenaeus är ändå förvånad över att löneskillnaderna ökar.

– Det har varit en minskning för tjänstemän de senaste åren. Jag hoppas att den här ökningen är tillfällig, individuell lönesättning är uppskattad.

Lena Svenaeus tror att kollektivavtalen har en viktig roll när det gäller att minska lönegapet. Men att Medlingsinstitutet har i uppdrag att upprätthålla industrins märke är ett problem, tycker hon.

– Det går tvärtemot kampen för jämställda löner.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.