Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Kvinnor jobbar mer, män mindre

Vårt välstånd bygger på att kvinnorna jobbar mycket mer än för några generationer sedan. Och kvinnors arbetstid fortsätter att öka, enligt en färsk rapport från Arbetslivsinstitutet.

För 40 år sedan var det hög status att vara hemmafru. En hel del kvinnor jobbade visserligen, men på tider som inte störde familjelivet. Levnadsstandarden var också lägre än i dag.

Sedan dess har mycket förändrats. Kvinnor utbildar sig och arbetar och det är ideologiskt helt rätt. Vi bor bättre, åker på semester, har bil och helst också en sommarstuga. Barnen ska inte bara matas, tvättas och kläs, man ska också umgås aktivt med dem.

Och alltsammans har blivit verklighet tack vare att kvinnorna både förvärvsarbetar och sköter det oavlönade arbetet i hemmet.

- Självklart är det så. Men problemet med vårt välstånd är att det egentligen inte går att mäta eftersom omkring hälften av allt arbete i Sverige är oavlönat hushållsarbete, säger Anita Nyberg, professor vid Arbetslivsinstitutet, som skrivit rapporten om kvinnors och mäns sysselsättning, löner och hushållsarbete.

Samtidigt som kvinnor jobbar mer utanför hemmet fortsätter de att sköta mycket av arbetet med hem och familj. Om man jämför med för tio år sedan, det är den äldsta statistik som finns för hushållsarbete, har den tid kvinnor lägger på städning, matlagning och omsorg om barnen blivit något kortare.

Samtidigt tycks det som om en del av den vård och omsorg som det offentliga skött pytsats över på anhöriga, oftast kvinnor.

Män däremot har minskat sitt lönearbete utan att öka hushållsarbetet.

Och i framtiden kommer kvinnorna att arbeta ännu mera. Enligt Anita Nyberg blir mäns och kvinnors förvärvsarbetstid mer lika.

- Då kommer några att sänka sina krav när det gäller till exempel städning, andra anlitar svart arbetskraft. Det är troligt att den svarta marknaden för hushållstjänster, som knappt existerade för tio år sedan, kommer att växa, säger Anita Nyberg.

Det är en ganska dyster framtidsbild hon målar upp i sin rapport. Hon konstaterar att klyftorna ökar mellan kvinnor som har arbete och kvinnor som står utan.

I många familjer är både man och kvinna välutbildade och jobbar mycket. Städning och annat sköts av svart arbetskraft. Men det finns också många familjer där både mannen och kvinnan är arbetslösa. De traditionellt kvinnliga yrkena inom vård och omsorg minskar i antal när det offentliga inte längre har råd att finansiera dem.

Arbetsmarknaden fortsätter att vara uppdelad och det finns en risk att löneskillnaderna mellan män och kvinnor ökar. Den kvinnotunga delen, med arbetskraftsintensiva jobb inom tjänstesektorn där produktiviteten är svår att höja, kan inte hänga med i utvecklingen på den manligt dominerade arbetsmarknaden. År 2000 var kvinnors lön i genomsnitt 83,6 procent av mäns.

Men att dra ned på arbetstiden på jobbet behöver inte vara nyckeln till ett bättre liv, enligt Anita Nyberg.

- Det finns ingen forskning som visar att vi mår bättre av att arbeta mindre tid. Den som trivs och har ett stimulerande arbete kan jobba mycket utan att bli sjuk, säger hon.

Bild

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.