Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-19 06:10 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/lagpriskedjorna-star-sig-starka-i-butiksdod/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Lågpriskedjorna står sig starka trots butiksdöden

Lågpriskedjor står sig starka. Arkivbild.
Lågpriskedjor står sig starka. Arkivbild. Foto: Borgen, Ørn E/NTB

Kundernas förändrade köpmönster har ritat om spelplanen för handelns aktörer. Mer pengar går till matupplevelser och mindre till prylar. Men det finns en sektor som klarat sig bättre än andra. 

Fler restaurangbesök har gett mindre pengar över till shopping hos konsumenterna. Och när det handlas sker det allt oftare på nätet. Nu kan en lågkonjunktur komma att utmana handeln ytterligare. Under ett seminarium på Stockholms Handelskammare på tisdagen resonerar några av branschens främsta aktörer kring den utveckling som skett i stadshandeln. Större utbud av matupplevelser i citykärnorna gör att de väntas klara sig bättre än externa handelsplatser. 

– Det gör att det fortfarande finns en anledning att åka in till stadskärnorna när e-handeln växer, säger Emma Hernell, vice vd för HUI Research, till DN. 

Branschens aktörer kan minska utmaningarna genom att erbjuda en bredd av verksamheter, säger hon. 

– Vi ser att lågprisaktörerna går jättebra, som Flying Tiger eller Rusta, som börjar utveckla citykoncept, säger Emma Hernell. 

Hur kommer det sig? 

– Det är en global trend. Jag tror att finanskrisen triggade igång en skepsis mot auktoriteter, politiker och stora företag. Det blev en motrörelse mot välkända varumärken. Det är smart att handla lågpris. 

Hur lirar det med rådande hållbarhetstrend? 

– Inom dagligvaruhandeln ser vi att Lidl och Willys tar marknadsandelar samtidigt som vi ser en rörelse mot att handla mer direkt från bonden, bagerier och slakteributiker. Det är möjligt att de driver varandra. För att ha råd att lägga mer pengar på bra kött måste du lägga mindre på toapapper. Många konsumenter vill dela värderingar med företag och varumärken de handlar av, säger Emma Hernell. 

Johan Kleberg, vd för Adlibris, har en annan förklaring till att lågprissegmentet har vuxit. 

– Jag tror att det har blivit sexigare. Det finns bättre lågprishandel i dag än vad det funnits tidigare. Det har kommit nya aktörer som håller högre kvalitet och har bättre produkter och koncept, säger han. 

Han ser inte lika optimistiskt på cityhandelns framtid. 

– Jag tycker att politikerna är för långsamma i att modernisera innerstan. Bilarna måste bort och staden bli mer upplevelsevänlig. Trafiken fungerar trots att gatorna stängs av. Det måste finnas ett större mod i att förändra stan utifrån nya köpmönster. Det är också märkligt att handeln inte har bättre öppettider på söndagar, säger Johan Kleberg. 

Läs även: Nätet erbjuder en helt annan spets än kedjor  

Fakta.E-handel.

E-handeln omsatte förra året 67 miljarder kronor. Det var en ökning med 16 procent jämfört med 2016. 

Under 2018 väntas e-handeln omsätta 77 miljarder kronor. 

Starkast tillväxt finns inom möbelbranschen och sporthandeln. 

Mode, skönhet, hälsoprodukter och böcker är de vanligaste sakerna som köps på nätet. 

Källa: E-barometern som ges ut av HUI Research, Postnord och Svensk Digital Handel. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.