Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Lär känna din hjärna och få bättre ekonomi

Foto: TT, Shutterstock/IBL

Har du ångest över ditt sparande och att du gör av med för mycket pengar? Genom att bättre förstå hur din hjärna fungerar kan du lättare få koll på din ekonomi. Här är sex tips.

Denna text publicerades först i Modern psykologi – en tidskrift som DN samarbetar med. Här kan du läsa mer om samarbetet.

Många tycker att de spar för lite och får ångest när de tänker på sin privatekonomi. Trots att vi vill ha en buffert för oförutsedda utgifter och en bra pension – och kanske till och med vet vad vi behöver göra för att nå dit – så finns det ofta ett glapp mellan hur vi vill bete oss och hur vi faktiskt beter oss när det gäller hur vi hanterar pengar.

Trots att vi har för avsikt att spara så kan det vara svårt att få pengarna att stanna där vi vill – i stället försvinner de iväg på annat och ibland kan det till och med vara svårt att komma ihåg på vad.

Att spara pengar handlar om att avstå från att konsumera, för att i stället lägga undan pengarna  för framtiden. En anledning till att det är svårt beror på att vår hjärna föredrar belöningar här och nu framför belöningar i framtiden (även om den framtida belöningen skulle vara större). Men genom att bättre förstå hur hjärnan fungerar kan vi också lättare få koll på vår ekonomi. Här är sex tips.

Gör framtiden konkret.

1

Vi tänker ibland för mycket på nuet och glömmer bort att vi också har ett framtida jag som vi behöver ta hand om. En hälsosam ekonomi handlar just om att ta beslut som leder till att du mår bra här och nu, men som samtidigt ser till att du får det bra i framtiden. I stället för att se på oss själva som en enda person bör vi se på oss själva som olika personer utspridda över tid med olika behov. Framtiden kan lätt kännas avlägsen och vi saknar ofta emotionell koppling till den. Men genom att sätta upp  drömmar och mål om hur du vill ha det, så gör du den mer verklig och påminner din hjärna om att det även kommer en morgondag. Gör därför målen så konkreta som möjligt genom att bestämma exakt hur mycket pengar du behöver spara för att nå dit och ge målet en bild och ett namn, så blir det lättare för dig att nå dit.

Du missar inget! 

2

Fear of missing out, förkortat FOMO, betyder att vi ibland gör saker av rädsla för att gå miste om något, snarare än för att vi egentligen vill. Detta kan leda till att vi följer med på aktiviteter fastän vi inte är så sugna och därmed spenderar pengar på saker som egentligen inte är viktiga för oss. Men vi har svårt att avstå på grund av en oro för att vi efteråt ska ångra oss och känna att vi missade något. Fundera på vad som faktiskt är viktigt för dig och vad du brukar följa med på för att du drabbas av FOMO. Påminn dig själv om att pengar du spenderar på dessa saker är pengar som nu försvinner från något som du egentligen vill göra. Detta hjälper dig att säga nej nästa gång och hålla dig fokuserad på sparmålet. 

Undvik tankefällor.

3

För att kunna vara effektiv och snabbt ta till sig information så behöver vår hjärna ibland ta genvägar när den tänker. Detta gör att vi snabbt kan fatta beslut utan att det behöver ta hela dagen, vilket är väldigt fördelaktigt, men ibland leder det till att vi snubblar när vi tänker och hamnar i tankefällor. Ett exempel på en tankefälla är något som kallas för the anchoring effect – vi tenderar att jämföra ny information med tidigare information, men behandlar den första informationen som det normala. Vi jämför till exempel automatiskt det nya reapriset på en vara med det ursprungliga priset, vilket leder till att varan nu upplevs som billig. Att fynda en billig vara känns som en belöning och vi vill gärna slå till. Men i slutänden leder det givetvis till att vi köper saker som vi egentligen inte hade tänkt, för pengar vi i stället hade kunnat spara till något vi drömmer om. Så tänk efter nästa gång du är på väg att göra ett ”kap” i affären.

Justera slentrianmässiga vanor.

4

För att ändra på din ekonomi behöver du ändra på dina beteenden. Du behöver ta andra beslut än vad du gör i dag och du kan behöva justera vanor du har. Det är lättare sagt än gjort och ett vanligt misstag är att man går för hårt ut när man börjar spara. Höga ambitioner är bra, men de ökar samtidigt risken för att du kommer att ge upp på vägen för att det blir för tufft och tråkigt. Vi glömmer lätt att små förändringar över tid kan ha en stor effekt på vår ekonomi. Att strunta i att köpa en latte tre gånger i veckan blir under ett år nästan 5 000 kronor. Med andra ord kan en enkel justering av våra vanor leda till att vi får flera tusenlappar över under ett års tid. Se över om du har några slentrianmässiga utgifter som du skulle kunna strunta i för att få mer pengar över. 

Sluta att skjuta upp.

5

Ofta vet vi vad vi behöver göra för att få bättre koll på vår ekonomi. Kanske behöver vi göra en budget, kolla över vad vi har för ränta på våra sparkonton eller avgifter på våra fonder, säga upp eller byta avtal där vi vet att vi kan få ett bättre pris på annat håll. Men trots att vi vet vad vi behöver göra kan det vara svårt att komma till skott. Vi skjuter på det till framtiden och tänker att vi ”tar tag i det där sen”. Uppskjutande beteende uppstår när vi står inför en uppgift som känns olustig, och eftersom vår hjärna vill undvika dåliga känslor försöker den få oss att må bättre genom att hitta på andra, mer lustfyllda saker vi kan göra i stället, till exempel kolla sociala medier. Den positiva effekten av det vi behöver ta tag i kommer däremot oftast långt senare (belöningen av ett bra pensionssparande kommer ju till exempel först när du går i pension). För att förändra ett uppskjutande beteende kan det vara bra att bryta ned det som ska göras i mindre delar. Det gör att uppgiften känns lättare och inte lika tråkig. Vi kan också utnyttja hjärnans sökande efter snabba belöningar genom att ge den det beteende vi vill uppmuntra.  Belöna därför dig själv efter varje delmoment, och när du är helt färdig. Detta hjälper dig att komma igång med sakerna som du vet är bra för dig men aldrig lyckas ta tag i. 

Ta hjälp av grupptryck.

6

Grupptryck är ett ord som ofta används i negativa sammanhang. Men det betyder egentligen att vi påverkas av vår omgivning och det kan också vara något bra. Mycket av det vi kan i livet har vi lärt oss genom att titta på hur andra gör. Barn snappar till exempel upp beteenden genom att kolla på hur deras omgivning beter sig. Men detta gäller även oss vuxna. Umgås du med folk som har bra ekonomiska vanor kommer det också att påverka dina. Omge dig därför med personer som har beteenden som du eftersträvar att ha. Börja också prata om privatekonomi med dina vänner. Bjud hem dem på middag och gör en budget tillsammans och diskutera och lär av varandra. Ni kan också dela med er av era ekonomiska mål och stämma av med varandra under resans gång. Detta kommer att hjälpa er att prioritera sparandet.


Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.