Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Liberalerna vill skrota skärpta amorteringskravet

Liberalernas ekonomiskpolitiska talesperson Mats Persson vill ta bort det skärpta amorteringskravet om alliansen vinner valet.
Liberalernas ekonomiskpolitiska talesperson Mats Persson vill ta bort det skärpta amorteringskravet om alliansen vinner valet. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Liberalerna vill avskaffa det skärpa amorteringskravet, om alliansen bildar regering i höst.

Förslaget får stöd av Kristdemokraterna och även Moderaterna är med på noterna, men Centerpartiet är mer avvaktande.

Mats Persson, Liberalernas ekonomiskpolitiska talesperson, beskriver det skärpta amorteringskravet, som infördes i mars, som något som förvärrar läget på bostadsmarknaden.

– Vi ser ökad osäkerhet, vi ser prisfall och minskat byggande - framför allt i Stockholm. Och eftersom Stockholm är motorn i svensk ekonomi så är det väldigt allvarligt säger han.

– När bostadsbyggandet bromsar in drabbar det framför allt de som saknar bostad, tillägger Persson.

Liberalerna menar också att det skärpta kravet slår mot unga förstagångsköpare. Men det är något som Finansinspektionen inte skulle hålla med om. Det riktigt unga har i de allra flesta fall inte de inkomster som gör att de kan klara bankernas krav – i varje fall inte en bostad i de dyrare orterna.

Mats Persson pekar dock på en annan grupp.

– Inte minst gäller det sådana som flyttar till Stockholm för att de har fått ett jobb och är i 30-35-års ålder. Där gör det skärpta amorteringskravet att man blir tvingad till andrahandslösningar, svarta kontrakt eller inte hittar någon bostad alls, säger han.

Än så länge har inte Liberalerna pratat med de övriga alliansparterna om förslaget. I ett mejl till DN påminner dock Moderaternas bostadspolitiska talesperson, Mats Green, att partiet är ”mycket kritiskt” till det skärpta kravet.

Jakob Forsmed, ekonomisk-politisk talesperson för Kristdemokraterna är klart positiv till förslaget. Han ser gärna att det skärpta kravet försvinner som en första åtgärd på en bred reform av bostadspolitiken.

Läs mer: ”Bostadsmarknaden består av särintressen”

– Det är mycket tveksamt med den här typen av åtgärder som bara riktar in sig på de som flyttar. Det har negativa effekter på rörligheten, säger han.

– Jag tycker att det här är ett betydande problem. Även en del äldre drabbas som inte kan flytta till ett anpassat boende när de helt plötsligt får amortera upp till tre procent, tillägger Forsmed.

Emil Källström (C) påminner om att partiet var skeptiskt till tajmningen när kravet infördes. Men han menar att det som krävs efter valet är en omfattande reformering av bostadspolitiken. Det är för tidigt, menar han, att säga vad det betyder för amorteringskravet.

Källström kallar också sammanbrottet för de bostadspolitiska samtalen för två år sedan för mandatperiodens ”största misslyckande”.

– Bristerna i bostadspolitiken är så pass allvarliga att ingen ansvarsfull regering eller parti kan lämna den utan att den reformeras, säger han.

Även Mats Persson håller med om att en omfattande reform av bostadspolitiken krävs, men att partierna kan börja med att ta bort det skärpta kravet.

– Vi säger att man behöver göra de långsiktiga reformerna, men man behöver också göra något åt det skärpta amorteringskravet därför att den osäkerhet som finns nu, och som kravet bidragit till, gör ju att bostadsbyggandet bromsar in. 

– Och det finns inga som förlorar mer på det än de som saknar bostad, säger Persson.

Läs även: Här är sex tecken på en bostadskris

Fakta.Skärpta amorteringskravet

Skärpningen trädde i kraft den 1 mars och gäller för hushåll som tar bolån som överstiger 4,5 gånger hushållets årsinkomst.

Det ursprungliga amorteringskravet säger att den som tar ett lån som överstiger 70 procent av bostadens värde måste amortera två procent per år. Ligger belåningen mellan 50 och 70 procent är kravet en procent och under 50 procent finns inget krav alls.

Det skärpta kravet innebär att amorteringskravet höjs med en procentenhet för varje nivå, det vill säga tre, två respektive en procent vid de olika belåningsnivåerna. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.