Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-30 14:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/linus-larsson-coronakrisen-gav-digitaliseringen-superfart/

Ekonomi

Linus Larsson: Coronakrisen gav digitaliseringen superfart

Foto: Jessica Gow/TT

Coronakrisen drev blixtsnabbt igenom digitalisering som vanligtvis tar flera år, som en chockbehandling av ekonomin. Mycket är rena krisåtgärder, men man lurar sig om man tror att allt blir som förr efter krisen.

Distansarbete, varifrån som helst för nästan vem som helst. Att man därför skulle kunna bosätta sig var som helst men ändå behålla sitt jobb. 

Så lät ett av löftena från den tidiga eran med internet. Ett löfte som aldrig riktigt infriades. Kanske inte för att tekniken saknades, utan att för att vanor och förväntningar gjorde distansarbetet aldrig blev mer än undantaget.

Så kom 2020. Plötsligt skulle alla som kunde jobba hemma. Men inte bara jobba, det mesta av livet skulle på ett eller annat sätt hanteras hemifrån. Om man ska sammanfatta den här våren: Allt som kan göras digitalt görs nu digitalt. Och det gick blixtsnabbt. Det är som att leva i ett laboratorium där man testar vilka digitaliseringsvisioner som går att driva igenom abrupt. Handla allt på nätet? Få all sin underhållning från nätet? Jobba via nätet och ha nästan all social kontakt via en webbkamera?

Det är ett slags undantagstillstånd, givetvis. Tiden efteråt kommer se annorlunda ut. Men tveklöst kommer vissa förändringar bli bestående, med vinnare och förlorare.

Några av vinnarna är uppenbara: Som videokonferenstjänsten Zoom, med våldsam tillväxt och kursrusning under pandemin. Eller matbutiker på nätet som såg sådant tryck att väntetiderna för att få pasta och hushållspapper burna till dörren blev nästan absurda. 

Foto: Henrik Montgomery/TT

Men de är, i den större bilden, perifera fenomen. De som verkligen har allt att vinna är de som redan var på väg att krossa äldre, mindre digitala konkurrenter. Det gäller förmodligen inget företag tydligare än Amazon. I USA har hundratusentals butiker tvingats stänga, och rekordmånga av dem väntas gå i konkurs innan ekonomin och livet återgår till något slags normalitet. Vem står kvar? Amazon, med en pandemikompatibel affärsmodell. Företaget har rekryterat 100.000 personer, och säger sig nu leta efter ytterligare 75.000, för att klara av alla leveranser. 

Räkna också in alla andra områden där Amazon är stort, så begriper man att en människas hela tillvaro i karantän kan göda Amazons kassa: Under dagen, videokonferenser som använder Amazons servertjänst. Vid arbetsdagens slut, hemleverans av varor och livsmedel från Amazon.com. På kvällen, underhållning via Amazons videotjänst. Innan man somnar, en stund med en e-bok i sin Kindle. 

Inget av detta är nytt. Amazon slog mot den fysiska bokhandeln och började göra livet surt för detaljhandeln för länge sedan. Förlagsvärlden har skakats om av e-bokstjänsten. Och Amazon Web Services, som servertjänsten heter, driver sedan länge en väsenlig del av världens alla sajter. 

Distansarbete börjar fungera så att varken anställda eller arbetsgivare ser någon anledning att ge upp det helt när krisen är över.

Nej, inte nytt men den rådande krisen har satt utvecklingen på anabola steroider. Varje process mot digitalisering går nu i superfart och även om många världen över nu längtar efter att strosa i folkfyllda butiker och jobba på kontor som vanligt så kommer det sätta avtryck som blir permanenta. Butiker går omkull. Konkurrenter hinner slås ut. Distansarbete börjar fungera så att varken anställda eller arbetsgivare ser någon anledning att ge upp det helt när krisen är över. 

I Sverige har inte Amazon gjort sitt riktiga intåg som e-handlare, så här ser det lite annorlunda ut. Men vi ser redan konkurserna bland butikskedjor. Det är givetvis företag som hade problem tidigare, men nu accelereras utvecklingen.

Coronakrisen är en tragedi av gigantiska proportioner, men att teknik och företag påverkas så här? Att distansarbete till slut kommer igång är bra. Och det är svårt att sörja varenda klädbutik som försvinner. Men man ska komma ihåg vad som kommer efter. Amazons tendenser att få en närmast monopolliknande ställning försvagas inte direkt av rådande klimat. När en bransch flyttar till nätet tenderar det att gynna globala jätteföretag, som får skalfördelar när de gör hela världen till sin marknad. Ett Google, ett Netflix eller ett Amazon står redo att ta över när kvartersbutiken eller lokalbiografen tvingas bomma igen.

Läs mer:

Svenska företag kan bli vinnare på krisen 

Vi har inte haft tillräcklig beredskap 

Tre sätt som pandemin kan förändra ekonomin