Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-28 01:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/lo-ekonom-varnar-for-loneglidning/

EKONOMI

LO-ekonom varnar för löneglidning

Håller den rekordhöga inflationen i sig och ger mindre pengar i svenskarnas plånbok? Fredag den 14 januari släpper SCB nya rysarsiffror: inflationstakten för december och helåret 2021.
Håller den rekordhöga inflationen i sig och ger mindre pengar i svenskarnas plånbok? Fredag den 14 januari släpper SCB nya rysarsiffror: inflationstakten för december och helåret 2021. Foto: Henrik Montgomery/TT

Rekorddyr el, rekorddyr diesel och skyhöga bensinpriser riskerar att leda till kompensationskrav och lokala löneökningar utöver de centrala påslagen, varnar LO.

Vårens lönerevision blir ett första test. Därefter vässas lönekraven inför nästa stora avtalsrörelse 2023.

– De höga energipriserna driver upp Sveriges inflation till den högsta nivån på nästan 30 år. Det urholkar löntagarnas reallöneökningar. Håller utvecklingen i sig ökar risken för kompensationskrav i år, men framför allt inför 2023, säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö.

– Många LO-medlemmar är bilburna husägare med eluppvärmda hem.

LO utgår från att Riksbanken gör sitt jobb och håller inflationen kring 2 procent.

Men ett växande missnöje med den rekordhöga inflationen kan utlösa lokala krav på högre löner, särskilt på arbetsplatser som går bra och kanske rentav har svårt att få tag i personal.

Många LO-medlemmar är bilburna husägare med eluppvärmda hem

LO ser två ytterligare skäl för högre löneökningstakt:

– Arbetarna tappade när avtalen pausades 2020 på grund av covid medan stora tjänstemannagrupper kompenserades med löneglidning, lokala höjningar ovanpå de centrala avtalens höjningar. Att gapet mellan arbetare och tjänstemän åter vidgas är LO-ledningen väldigt bekymrad över.

Pandemin sätter även press i den klassiska kapitalfrågan: ska skapade vinster delas ut till ägarna eller ge högre löner till medarbetarna?

LO-ekonomen Torbjörn Hållö ser tre argument för högre löneökningstakt: lokala lönekrav om den höga inflationen håller i sig, rekordvinster i delar av ekonomin och växande lönegap mellan arbetare och tjänstemän.
LO-ekonomen Torbjörn Hållö ser tre argument för högre löneökningstakt: lokala lönekrav om den höga inflationen håller i sig, rekordvinster i delar av ekonomin och växande lönegap mellan arbetare och tjänstemän. Foto: Joacim Schwartz

Svensk industrin återhämtade sig snabbt efter den första coronavågen samtidigt som branscher som hotell, restaurang, resor och handel fortfarande hankar sig fram på fälgarna.

– Många företag har paradoxalt nog gått väldigt bra under pandemin med rekordintäkter. De här tre aspekterna – reallöner, vinstfördelning och lönegapet mellan arbetare och tjänstemän – kommer vi att hålla span på och gräva mer i från nu och framåt, säger Torbjörn Hållö på LO.

De skenande priserna på el och drivmedel driver upp Sveriges inflation och påverkar löntagarnas reallöneökningar.
De skenande priserna på el och drivmedel driver upp Sveriges inflation och påverkar löntagarnas reallöneökningar. Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstock

LO-förbundens gemensamma avtalskrav för 2023 läggs fram i höst.

Närmast står hotet om att inflationen ska slå undan benen på de redan centralt uppgjorda löneökningar för 2022. De lokala förhandlingarna om exakt utfall drar igång under våren.

Sveriges löneglidning, 1997 till och med oktober 2021
Grafiken visar skillnaden mellan löneökningsnivån i de centralt förhandlade kollektivavtalen och faktiskt utfall respektive år, mätt i procentenheter.
Sveriges löneglidning, 1997 till och med oktober 2021
Källa: Medlingsinstitutet.

I ett större perspektiv kan den ekonomiska utvecklingen under pandemin öppna ett fönster för förnyad kritik mot Sveriges lönebildningsmodell med exportindustrins betalningsförmåga som riktmärke för hela arbetsmarknaden.

Kommunal, LO:s största förbund, bytte i avtalsrörelsen 2020 extrapengar till yrkesutbildade mot längre avtalsperiod. Deras avtal löper därför ut först 2024, men förbundet är likväl med på LO-tåget inför 2023.

– Över en halv miljon kommunalare bemannar den välfärdsmotor som får Sverige att fungera. Många i våra över 230 yrken jobbar dygnet runt. Det är uppenbart inte långsiktigt hållbart att kvinnodominerade och yrkesskickliga branscher ska förbli arbetsmarknadens golv även framöver, säger Johan Ingelskog, Kommunals avtalssekreterare.

– Många tjänstemannagrupper smiter från industrimärket tack vare sifferlösa avtal medan löneglidningen inom Kommunal är i stort sett obefintlig, säger Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog.
– Många tjänstemannagrupper smiter från industrimärket tack vare sifferlösa avtal medan löneglidningen inom Kommunal är i stort sett obefintlig, säger Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog. Foto: Jessica Gow/TT

Enligt honom visar lönestatistiken att arbetare halkar efter i allmänhet, och Kommunals medlemmar i synnerhet.

– Många tjänstemannagrupper smiter från industrimärket tack vare sifferlösa avtal medan löneglidningen inom Kommunal är i stort sett obefintlig.

Under pandemin har våra medlemmars lojala slit inom vård, skola och omsorg applåderats av arbetsgivare, politiker och allmänhet. Gärna applåder, men först en rejäl uppvärdering i lönekuvertet.

– Under pandemin har våra medlemmars lojala slit inom vård, skola och omsorg applåderats av arbetsgivare, politiker och allmänhet. Gärna applåder, men först en rejäl uppvärdering i lönekuvertet.

Kommunal håller kongress 31 maj - 3 juni, men oron för minskad köpkraft och ökat missnöje med olika lönepåslag för olika yrken på samma arbetsplats diskuteras redan bland medlemmar och förtroendevalda, enligt avtalssekreteraren.

– Risken är stor för att vi för första gången på nästan tre decennier inte levererar ökad köpkraft samtidigt som företag, kommuner och regioner går väldigt bra. Det är rimligt att våra medlemmar får del av den tillväxtkaka som de själva bakar.

Arbetare inom vården har fått slita under pandemin, något som inte syns i lönekuvertet enligt LO:s största fackförbund Kommunal.
Arbetare inom vården har fått slita under pandemin, något som inte syns i lönekuvertet enligt LO:s största fackförbund Kommunal. Foto: Anette Nantell

Varför gör ni inte som industrifacken, och samförhandlar med läkare, sjuksköterskor, barnmorskor och andra fackförbund inom till exempel vården?

– Höstens gemensamma förhandlingar om pensioner och omställningsavtal fungerade väl och gav mersmak. Vi funderar på att utveckla det samarbetet.

Hur ska du få tjänstemannafacken att också vilja det?

– Kommunal är stort. Vid det här laget har undersköterskornas betydelse för coronakrisens vård och äldreomsorg knappast undgått någon. Alla vinner över tid mer på att jobba tillsammans än att var och en kör för sig.

Vårdförbundet, som bland annat organiserar sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker, har tidigare tjänat på att hålla låg profil och förhandla själva, periodvis med stöd av personalbrist. Förbundet avböjer DN:s intervjuförfrågan.

I avtalsrörelsen 2020 blev industrins 29-månadersavtal, från 1 november 2020 till 31 mars 2023, riktmärke för hela arbetsmarknaden och ger en löneökningstakt på i snitt 2,23 procent/år, enligt LO.

Sveriges inflationstakt steg i november till 3,6 procent. Det är den högsta nivån sedan december 1993, enligt SCB.

Inflationstakten för december och helåret 2021 släpps fredagen den 14 januari klockan 9.30.

”Jobbar man på bolag som går bra finns en del förväntningar om att de ska betala lite mer än vad avtalet säger, men det ser himla olika ut.”

– Jobbar man på bolag som går bra finns en del förväntningar om att de ska betala lite mer än vad avtalet säger, men det ser himla olika ut, säger Marie Nilsson, ordförande för IF Metall, LO:s näst största förbund.

– Vi ser inga generella tendenser om högre lönekrav kopplat till de höga el- och drivmedelspriserna.

Löneglidningen har över lag varit låg sedan eurokrisen 2010/2011, enligt industrifacket.

”Vi kanske står inför ett paradigmskifte. I avtalsrörelsen 2020 ville arbetsgivarsidan ta hänsyn till att branscher som hotell och restaurang, handel och service har det svårt. Det har jag aldrig varit med om tidigare.”

– Vi kanske står inför ett paradigmskifte. I avtalsrörelsen 2020 ville arbetsgivarsidan ta hänsyn till att branscher som hotell och restaurang, handel och service har det svårt. Det har jag aldrig varit med om tidigare, så det var nytt. Men att använda inflationen som parameter för lönekraven vore en farlig väg att gå.

Fackförbund kan varken påverka inflation eller kronkurs.

– Principen gäller även omvänt: vi dämpar inte våra lönekrav om inflationen skulle bli lägre eller kronan starkare.

Svensk industri har klarat coronakrisen bättre än många andra. Håller det i sig kan det finnas utrymme för högre löner, enligt Marie Nilsson, ordförande i IF Metall
Svensk industri har klarat coronakrisen bättre än många andra. Håller det i sig kan det finnas utrymme för högre löner, enligt Marie Nilsson, ordförande i IF Metall Foto: Jonas Lindkvist

Marie Nilsson ser däremot andra faktorer som talar för högre löner framöver:

– Svensk industri gick starkt före covid och har klarat krisen bättre än många andra. Håller det i sig kommande halvår talar det för strukturella effektiviseringar, som ger utrymme för en högre löneökningstakt.

Industrins slutliga avtalskrav för 2023 överlämnas i december.

Tomas Lundin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen, tar risken för löneglidning med ro.

– Årets lokala förhandlingar sker under fredsplikt, påminner han.

Det vore bra för LO internt om de hittar en lägereld som förbunden kan samlas kring.

– Industrinormen har gett reallöneökningar i stort sett varje år i över två decennier. Kapitalet är arbetarrörelsens ständiga fråga och en del av fackens förpositionering. Det vore bra för LO internt om de hittar en lägereld som förbunden kan samlas kring .

Pandemin får dock externa ekonomer att befara en mer bestående hög inflation.

– Även om energipriserna går ned, är risken stor för att flaskhalsarna i de globala produktions- och transportkedjorna består hela eller merparten av 2022, säger Robert Boije, chefsekonom på bolåneinstitutet SBAB.

– Det talar för en mer varaktigt högre inflation, som kan smitta av sig på högre löneökningar framöver, vilket i sin tur driver upp inflationen.

Även om energipriserna går ned, är risken stor för att inflationen blir kvar på en hög nivå på grund av globala flaskhalsar, menar SBAB:s chefsekonom Robert Boije.
Även om energipriserna går ned, är risken stor för att inflationen blir kvar på en hög nivå på grund av globala flaskhalsar, menar SBAB:s chefsekonom Robert Boije.

Riksbankens viktigaste styrränta, reporäntan, har legat på noll eller minus sedan oktober 2014, det vill säga över sju år i rad. Banken upprepade i november att en första höjning över nollan kommer i slutet av 2024. Men finansmarknaden tror att centralbanken underskattar varaktighet i den höga inflationen och prissätter därför en första räntehöjning redan i sommar.

– Brist på arbetskraft, klimatomställning och snabb digitalisering påverkar, men viktigast av allt är förtroendet för inflationsmålet. Om både arbetstagare och arbetsgivare höjer förväntningarna och försöker kompensera sig med höjda priser ökar risken för löneglidning, säger Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB.

Å andra sidan kan köpkraften hållas vid liv på andra sätt:

– Regering och riksdag kan ändra skatter och bidrag som en krockkudde och på sitt vis upprätthålla hushållens disponibla inkomst, även om inflationen överstiger 2 procent en längre tid.

Läs mer:

Elprischocken pressar svenskarnas köpkraft

Så tolkar du elräkningen

Hans elräkning för december: nästan 11 000 kronor

Ämnen i artikeln

Räntan
Teknikbolag
IF Metall
Kommunal
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt