Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-24 00:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/lo-haller-presstraff-om-slutbudet-i-las-forhandlingarna/

Ekonomi

Las-förhandlingarna har kraschat igen – LO:s styrelse säger nej

14:27. LO håller pressträff om slutbudet i las-förhandlingarna

Frågan om en förnyad arbetsrätt har efter långa förhandlingar och politisk turbulens nått ett slutbud. Förhandlingarna har än en gång havererat.

– Styrelsen har enhälligt röstat nej till förslaget, säger LO-ordföranden Susanna Gideonsson vid en pressträff efter LO-styrelsens möte på fredagen.

Frågan om en förnyad arbetsrätt har stötts och blötts i flera år. Men nu är ett slutbud lagt på bordet och LO-styrelsen ska vid en pressträff på fredagseftermiddagen meddela sitt ställningstagande om resultatet i förhandlingarna.

Nu står det klart att förslaget röstas ner.

– Dagens besked är inte jätteroligt, det är inte heller det bästa, vi hade kanske velat nå längre, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson på pressträffen.

Det är en enhällig styrelse som röstat nej till las-förslaget som lades fram som slutbud i förhandlingarna.

– Det har varit konstruktiva och bra förhandlingar vill jag betona, säger Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare.

– Frågorna har varit för svåra totalt. Med lagförslaget som har legat så blev uppförsbacken och det här för svårt att ta sig över, fortsätter han.

Vilka punkter som varit de stora problemen eller var man var överens vill LO inte gå in på.

Alla LO-förbund ligger sedan den första oktober i separata avtalsförhandlingar inom sina respektive områden. Många av frågorna som hanterats inom las-förhandlingarna kommer nu att flyttas över dit, säger Susanna Gideonsson.

Men det går inte för alla förbunden. IF Metall, som är LO:s största industriförbund, har redan lämnat sina krav för årets avtalsrörelse.

– Vi har inte med någon av de här frågorna utan det får vi återkomma med senare, det går inte i den här avtalsrörelsen för våran del, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Vad var det som fick er att rösta nej?

– Det var det sammantagna. Sedan är det så att för olika förbund så är olika saker olika viktiga. Vi tyckte att omställningsfrågorna var riktigt bra men tyvärr var turordningsfrågan för långtgående. Det blev det som gjorde att det inte var möjligt för oss, säger Marie Nilsson.

Valle Karlsson, ordförande i Seko, menar att en stor bidragande orsak till att förhandlingarna kraschat igen är lagförslaget som legat och hotat vid sidan om förhandlingarna.

– Huvudskälet är att de vi förhandlat med hela tiden suttit med något som de kunnat titta på och tänka att det här har vi ju inom räckhåll. Deras utgångspunkt är att det är bottenplattan och sedan ska man i vår förhandling försöka få något som är lite mer. Det ger inga förutsättningar att nå ett resultat, säger han.

Beslutet att rösta nej var enhälligt inom LO, men alla drar ändå inte riktigt åt samma håll.

– Det inte varit någon hemlighet att det funnits lite olika syn mellan de olika förbunden på hur man ska se på det här. Men nu känner jag mig ändå ganska nöjd med att det är en enhällig LO-styrelse som landat i det här beslutet, säger Valle Karlsson.

Bakgrunden till dagens besked från LO är lång. Redan 2017 begärde LO diskussioner med Svenskt Näringsliv om bland annat omställningsmöjligheter och tryggare anställningar.

I mars 2019 begärde PTK – samverkansorganisationen för fack som organiserar tjänstemän i privat sektor – också förhandla omställning och anställningsskydd med Svenskt Näringsliv. Senare samma år nådde de tre en avsiktsförklaring om vilka områden förhandlingarna ska beröra.

Det handlar om regler om anställningsskydd, omställningssystem och arbetslöshetsförsäkring. Först nu under hösten har diskussionerna intensifierats ordentligt.

Arbetsgivarsidan har bland annat tryckt på för att få lösare turordningsregler och har velat luckra upp begreppet ”saklig grund för uppsägning”, för att i stället kunna säga upp anställda med hänvisning till personliga skäl.

I september gick det hela in i vad som såg ut att vara ett slutskede, deadline var satt till natten mellan den 30 september och första oktober.

LO-ordföranden Susanna Gideonsson den 30 september, på väg till Sveriges kommuner och regioner (SKR) för samtal om las.
LO-ordföranden Susanna Gideonsson den 30 september, på väg till Sveriges kommuner och regioner (SKR) för samtal om las. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Parallellt med förhandlingarna har politikens press på parterna ökat. En statlig utredning har gjorts på temat förnyad arbetsrätt, och dess förslag ska enligt januariavtalet förverkligas genom lagstiftning om parterna inte lyckas komma överens. Det skulle bland annat innebära fler möjligheter till undantag i turordningsreglerna, den så kallade sist in först ut-principen, och en uppluckring av kravet på saklig grund vid uppsägning.

Någonting som inte vore särskilt populärt i arbetstagarleden. Överlag har samtliga sidor av förhandlingsbordet varit överens om att man vill hålla politiker och lagstiftare borta från de här frågorna. Man vill värna den svenska modellen där arbetsmarknadens parter själva sätter ramarna.

Trots det strandade förhandlingarna precis innan deadline.

– Vi lyckades inte nå ända fram. Vi har kämpat extremt hårt och gjort allt vi kunnat för att nå en överenskommelse, sa PTK:s förhandlingschef Martin Wästfelt till DN sent på kvällen den 30 september.

– Ibland går det inte. Det är ingen enskild fråga det stupat på utan det är en helhetsbedömning att vi stod för långt i från varandra, konstaterade han.

Foto: Ola Hedin

När förhandlingarna körde fast flyttades pressen till statsminister Stefan Löfven. Han hade ju i och med januariavtalet gått med på att utredningens förslag ska gälla om parterna inte klarar av att hitta en överenskommelse.

Samtidigt lade Vänsterpartiet fram ett hot om att begära misstroendeomröstning om Löfven valde att gå vidare med utredningens förslag. Det såg, något förenklat, ut som att han hade att välja mellan att antingen svika januariöverenskommelsen – eller att svika den arbetarrörelse han själv kommer från och dessutom riskera en misstroende förklaring.

Vänta lite och ge parterna en chans till, var budskapet från regeringen.

Pressen på statsminister Stefan Löfven var stor efter söndagens partiledardebatt i SVT, där las-frågorna och misstroendehotet var heta ämnen.
Pressen på statsminister Stefan Löfven var stor efter söndagens partiledardebatt i SVT, där las-frågorna och misstroendehotet var heta ämnen. Foto: Jessica Gow

Ingen av sidorna hade sedan haveriet den 30 september visat några större tecken på att det kunde bli aktuellt med fortsatta förhandlingar. Men så kom ändå beskedet på onsdagen:

”Förhandlingarna kommer att inledas torsdagen den 15 oktober och genomföras med syfte att lösa de återstående frågorna på vilka förhandlingarna tidigare strandade”, skrev man i ett pressmeddelande.

Parterna har varit tysta och locket har legat på – fram till torsdagskvällen. Då började uppgifter uppgifter om ett slutbud läcka ut. Enligt uppgifter till DN på fredagsmorgonen skulle parterna ha fram till klockan 13 på sig att anta eller förkasta slutbudet, men beskedet kom långt senare.

Läs även: Avgörande timmar i las-förhandlingarna

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt