Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-27 08:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/lo-vill-forhandla-om-jobbvillkor-for-nyanlanda-arbetsgivarna-sager-ja/

EKONOMI

LO vill förhandla om jobbvillkor för nyanlända – arbetsgivarna säger ja

LO har miljarder i kassan.
LO har miljarder i kassan. Bild: Magnus Hallgren

LO bjuder in alla LO-förbundens arbetsgivarmotparter – 33 stycken – till förhandlingar om billigare jobb för nyanlända. LO öppnade redan i mars för tillfälligt sänkta löner i så kallade utbildningsjobb, men Svenskt Näringsliv ville inte förhandla utan hänvisade till branschföreträdarna. Nu synar LO arbetsgivarnas kort.

Det är Alliansens senaste utspel för en månad sedan om "inträdesjobb" med 70 procent av rådande ingångslön som fått 13 av LO:s 14 förbund att ta ytterligare ett steg mot särskilda arrangemang med lägre arbetskostnader för nyanlända.

– Vi kände oss trängda av det förslag från oppositionen som skulle bli ett av de största ingreppen i svensk lönebildning sedan 1930-talet, klargjorde LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson, när LO och en rad förbundsordföranden på måndagsförmiddagen kallade till presskonferens.

Politikerna ska hålla tassarna borta från parternas lönebildning, inskärpte också Byggnads förbundsordförande Johan Lindholm.

– Jag står här i dag av en anledning: det är svensk fackföreningsrörelse och våra arbetsgivarmotparter som tar ansvar för att utveckla den svenska modellen. Det är rent förkastligt att vi i dag har politiker som försöker lägga sig i lönebildningen

Det förslag LO lade fram i mars - så kallade utbildningsjobb - gick ut på att arbetsgivaren skulle få en lägre lönekostnad, under en period på två-tre år per individ, beroende på bransch. Utbildningen skulle behöva fullföljas på kvällar och helger. Inte – vilket LO dittills hade krävt – inom ramen för en normal arbetstid, med 25 procent utbildning och 75 procent jobb.

Kravet skulle vara att man var mellan 25 och 45 år, hade fullgjort svensk grundskola men inte svenskt gymnasium. För dem som först måste läsa in grundskolan skulle staten erbjuda generösa studiestöd.

Detta vill nu LO ska vara en av utgångspunkterna för nya förhandlingar på förbundsnivå.

– Det finns över 100.000 lediga jobb i Sverige, jag har under året besökt hundratals arbetsplatser och alla söker efter rätt kompetens. Gör vi det här på rätt sätt finns en väldigt stor potential där vi kan använda oss av den högkonjunktur vi har i dag för att hitta lösningar för både individen och företagen. En pragmatisk lösning som skulle kunna vara den brygga människor behöver, nästan som en trappa in i arbetslivet, säger Thorwaldsson.

LO pekar på att arbetsgivarsidan via Teknikföretagen i somras kontaktade Facken inom industrin för att lansera en egen modell för hur arbetsplatserna kan slussa ut nyanlända: så kallade etableringsanställningar. Därför borde det nu finnas intresse för förbundsvisa eller branschvisa förhandlingar kring detta, nu när Svenskt Näringsliv så länge gett kalla handen för centrala förhandlingar, resonerar LO.

Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe bekräftar att tanken på etableringsjobb är väl förankrad inom Svenskt Näringsliv, och att alla arbetsgivarförbund nu vill se en liknande lösning. att de nyanlända själva ska göra upp om en lön med arbetsgivaren på minst 8.000 kronor per månad, en lön som ska vara skattefri och fri från arbetsgivaravgifter, och att staten sedan ska fylla på med samma summa, vilket i slutänden skulle ge den anställde en skattefri nettolön på 16.000 i månaden.

– Men det här är inget vi behöver förhandla fram några nya avtal kring, anser Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe, som inte vill se 33 olika förbundsavtal.

– Det blir lika rörigt som Arbetsförmedlingen femtioelva åtgärder.

I stället räcker det med att respektive branschmotparter, fack och arbetsgivare, skriver papper om att göra avsteg från lönesbestämmelserna i rådande avtal.

– Sedan kan vi gemensamt gå till regeringen och föreslå att staten lägger lika mycket. Om inte nyanländ och arbetsgivare kommer överens om minst 8.000 i månaden så utfaller inget bidrag och då blir det ingen anställning, det är min tanke.

Är övriga förbund inom Svenskt Näringsliv på samma linje?

- ja, det är de.

Varför kan ni då inte förhandla med en röst via Svenskt Näringsliv, som LO föreslog i vintras och i våras?

– Nej, för det är förbunden som äger avtalen och kan göra avsteg från dem. Att sköta de diskussionerna via LO och Svenskt Näringsliv vore som att hänskjuta frågor som handlar om Sverige till avörande i Vatikanstaten.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt