Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-24 23:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/lokala-elnat-svaga-punkten-vid-ovader/

Ekonomi

Lokala elnät svaga punkten vid oväder

Det är de lokala elnäten som är elsystemets svaga punkt vid oväder, som det som drabbat Västernorrland. Där finns inte samma hårda krav på att röja ledningsgatorna som för de större regionnäten.

– Det finns kantträd som inte står i ledningsgatorna, men som faktiskt kan nå ledningarna, säger Thomas Westergaard, analytiker på tillsynsmyndigheten Elmarknadsinspektionen (Ei).

Tusentals kunder står utan ström i Västernorrland efter det häftiga snöfallet. Och utan att ännu sett några rapporter tror Thomas Westergaard att det handlar om det vanliga mönstret – snötyngda träd och grenas som faller över ledningarna eller ledningsstolparna.

– Det vi ser i vår tillsyn är att de stora antalen avbrott sker i samband med att oväder drar in över landet och att träd och grenar ramlar över ledningar. Det ger kortslutning, eller så går ledningar eller stolpar av, säger han.

Nätföretagen har en skyldighet att röja i ledningsgatorna, vilket inspektionen också påpekar för dem. Men det finns en skillnad på hur omfattande kravet är när det gäller de olika näten, till exempel att se till att det överhuvud taget inte finns möjlighet för ett träd att nå en ledning.

– Då är man inne på vad som kallas för trädsäkert utförande. De kraven finns endast på ledningar med en högre spänningsnivå, det man kallar för regionnätledningar med en spänning från 25 kilovolt och uppåt, säger Westergaard.

De kraven kom efter stormen Gudrun som drog in över Sverige i januari 2005 och orsakade enorm förödelse. Över 400.000 hushåll blev av med strömmen, många av dem i flera dygn. Det ledde till skärpta krav på elnätsbolagen att röja i ledningsgatorna.

Det här innebär att systemets svaga punkt är de lokala näten. Här finns inte samma krav på trädsäkerhet och just därför kan träd som ligger i kanten av ledningsgatorna nå ledningarna.

– Diskussionen om hur vi ska komma åt problemet pågår. Men i nuläget mäktar vi inte med trädsäkring på de lokala näten. Det är en omfattande fråga som kräver mycket utredning innan vi når fram, säger Westergaard.

Är regionnäten mindre känsliga i dag än innan Gudrun?

– Ja, det skulle jag säga. Det beror framför allt på att regionnätsledningarna är trädsäkrade, svarar Westergaard.

För den som drabbas av elavbrott finns det möjlighet att få ersättning, men det ska i vanliga fall röra sig om ett längre avbrott.

Om ett avbrott varar mer än 12 timmar har en kund rätt till automatiskt ersättning. Den är 12,5 procent av den årliga nätkostnaden, men minst 1.000 kronor. Därefter ökar ersättningen med 25 procentenheter för varje påbörjad 24-timmarsperiod, men minst 1.000 kronor.

Den som inte får ersättning ska i första hand kontakta elnätsbolaget. Varar avbrottet mer än 24 timmar uppmanas kunden också att anmäla detta till Ei.

Om däremot avbrottet leder till en skada kan kunden ha rätt till skadestånd, oavsett hur länge avbrottet varat. Här kan det också vara en bra idé att granska den egna hemförsäkringen som kan ge ersättning i vissa fall.

För att få hjälp med ersättning går det också bra att vända sig till Konsumenternas energimarknadsbyrå.

Den som inte är nöjd med beslutet om ersättning kan vända sig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN)

Den som drabbas av många och långa elavbrott ska även då i första hand kontakta elnätsbolaget och om det inte sker bättring även anmäla till Ei.

Ämnen i artikeln

Elnätet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt